Yacoob Gorgis, generalsekreterare för Assyriska Demokratiska Rörelsen, har i ett öppet brev uppmanat KRG och dess ”premiärminister” Masrour Barzani att agera mot vad han beskriver som systematisk orättvisa och försummelse gentemot det assyriska folket i regionen.

I brevet uttrycks skarp kritik mot regeringens oförmåga att verkställa domstolsbeslut rörande marktvister i områden som Nala, Hezajut, Zakho, Sarsing och Övre Barwar. Gorgis menar att inflytelserika personer med kopplingar till regeringen förhindrar rättskipning och att detta bidragit till ett utbrett misstroende bland minoritetsbefolkningen.

Vidare pekar brevet på situationen i Ankawa, där enligt Gorgis markövertaganden och myndigheternas passivitet har skapat frustration. Han varnar för att diskriminerande praktiker och avsaknaden av rättvisa tvingar många att lämna regionen, inte av rädsla för våld utan på grund av bristande förtroende för regeringen.

”Rättvisa är grunden för styre – om den står, står staten; om den faller, faller staten”, skriver Gorgis, och uppmanar KRG att omedelbart vidta åtgärder för att återställa rättvisa och jämlikhet för regionens minoriteter.

Brevet i sin helhet är fritt översatt till svenska och publicerat nedan:

Ett öppet brev till herr Masrour Barzani, premiärminister för Kurdistans regionala regering i Irak.
Hälsningar,
Rättvisa och jämlikhet är hörnstenarna i ett effektivt styre. I avsaknad av en möjlighet till direkt, personlig dialog – och med avsikt att erbjuda er ett perspektiv som kan skilja sig från de berättelser som framförs av vissa lojala personer inom vårt samhälle i frågor som berör dem djupt – känner vi oss, som tidigare allierade i en gemensam kamp och av ett ansvarstagande engagemang, manade att rikta detta öppna brev till er genom offentliga kanaler. Vi gör detta i hopp om att det ska tas emot med öppenhet och eftertanke.

Vi vill uppmärksamma er på ett antal brådskande och långvariga frågor som påverkar vårt kaldeisk-syriansk-assyriska folk – frågor som har förblivit olösta alltför länge, utan tillfredsställande lösningar eller rättvisa för deras legitima fordringsägare. Även om det är sant att dessa frågor har bestått under flera på varandra följande regeringar, har deras fortsatta bestånd och fördjupade inverkan nått en oacceptabel punkt. Att förbli tyst är inte längre ett alternativ.

Vi hade hoppats att er regering skulle anta ett seriöst och engagerat förhållningssätt för att ta itu med dessa frågor. Liksom många andra var vi initialt optimistiska i början av er regeringsperiod – särskilt med inrättandet av en ny ministerkommitté som skulle komplettera tidigare ansträngningar. Men, likt sina föregångare, har denna senaste kommitté tyvärr misslyckats med att leverera några konkreta resultat eller ens uppfylla de mest grundläggande förväntningarna kopplade till dessa långvariga krav och bekymmer.

Jag skriver till er inte i syfte att kritisera eller undergräva regeringens roll eller dess pågående ansträngningar att uppfylla sina skyldigheter och svara på medborgarnas växande behov – särskilt i ljuset av ökande interna, nationella och regionala utmaningar. Men det var att förvänta att regeringen skulle ge särskild och brådskande uppmärksamhet åt vårt folk, vars själva existens nu är hotad. Mot denna bakgrund var en tydlig och riktad plan baserad på principen om positiv särbehandling både nödvändig och motiverad. Tyvärr har denna princip ännu inte genomförts, varken i regionen eller på nationell nivå i Irak.

Hur länge ska Kurdistans regionala regering förbli oförmögen – eller ovillig – att verkställa domstolsbeslut gällande det kaldeisk-assyriska folkets marker och byar, som har inkräktats på eller olagligt beslagtagits, trots att många år har gått sedan dessa domar meddelades?

Många domstolsbeslut har fattats till vårt folks fördel – särskilt gällande byar i Nala, Hezajut, Zakho, Sarsing och Övre Barwar – men regeringen har inte visat någon avsikt att verkställa dem. Denna passivitet verkar bero på att många av de som är ansvariga för dessa intrång är inflytelserika personer med kopplingar till regeringen eller det styrande partiet.

I en sådan situation – vart ska vårt folk vända sig för rättvisa, om till och med domstolsbeslut ignoreras?

Mot denna bakgrund, och andra bekymmer, har maktens institutioner kommit att förkroppsliga diskriminerande och ojämlika praktiker, långt ifrån rättvisans och lika möjligheters principer. Dessa praktiker bygger ofta på politiska, etniska eller religiösa lojaliteter, vilket undergräver rättigheterna för de olika samhällena i regionen. Det är ert ansvar att åtgärda denna orättvisa och arbeta för att återställa den rättvisa och jämlikhet som har gått förlorad.

Idag kokar Ankawa av frustration, medan falska vittnen förvränger sanningen – och ändå fortsätter myndigheterna att förlita sig på dessa berättelser utan att visa någon vilja att beakta alternativa perspektiv eller motsatta röster. Som en följd ignoreras och åtgärdas inte de legitima kraven från Ankawas invånare.

Förvandlingen av Ankawa – efter stölden och det olagliga beslaget av dess marker – till ett centrum för tvivelaktiga aktiviteter, underlättade av vissa myndigheter, väcker allvarliga frågor om de verkliga avsikterna bakom dessa handlingar. Regeringen har en skyldighet att svara på sina medborgares legitima krav. Eller betraktar ni Ankawas invånare som andra klassens medborgare, vars röster kan avfärdas medan ert parti utnyttjar sin makt för att dominera staden och övervaka livet för dess fredliga och ärliga invånare?

Det som sker under ert styre mot vårt folk i både Erbil och Duhok är inte bara orättvist – det är djupt förnedrande och kränkande. Vi kommer inte att förbli tysta. Vi kommer att fortsätta tala sanning och stå fast i att försvara vårt kaldeisk-syriansk-assyriska folks rättigheter.

Hatpropaganda riktad mot individer baserat på deras etniska eller religiösa identitet ökar i regionen. Ändå har vi inte sett några meningsfulla åtgärder från er regering för att konfrontera eller motverka denna oroande utveckling.

Vårt folk lämnar inte på grund av rädsla eller hot mot deras fysiska säkerhet, utan för att rättvisan är frånvarande och förtroendet för regeringen och dess institutioner har skadats djupt. Detta har skapat ett klimat av osäkerhet där framtiden ter sig allt mer mörk och opålitlig.

Avslutningsvis sägs det ofta: Rättvisa är styrets grund – om den står, står staten; om den faller, faller staten.

Yacoob Gorgis
Generalsekreterare, Assyriska Demokratiska Rörelsen