De nyanländas första tolv månader efter folkbokföringen i Sverige präglas av misshushållning med både individens och samhällets resurser. Mycket få deltar i integrations- eller arbetsmarknadsinsatser. Detta konstaterar Integrationsverket i rapporten Ett förlorat år.
Rapporten Ett förlorat år visar att det är långt kvar till samhällsmålet om en snabb etablering och integration för nyanlända. En minoritet deltar i de olika integrations- och arbetsmarknadsinsatserna. Undantaget är undervisningen i svenska, vilket är den enda insatsen där deltagandet är stort – över 90 procent har deltagit i SFI, Svenska för invandrare. Endast 27 procent har dock uppnått betyget godkänt i någon av sfi-kurserna ett år efter folkbokföringen.
Hälften av de nyanlända har inte fått någon kontakt med arbetsmarknaden under sina första tolv månader. Var tionde som deltagit i introduktionen har fått jobb, ett fåtal har genom arbetsförmedlingen fått arbetspraktik eller arbetsmarknadsutbildning. Ytterst få har fått sin kompetens validerad.
Resultatet tyder enligt rapporten på att bland annat arbetsförmedlingar och landsting i alltför stor del saknas i arbetet med introduktionen. För att regeringens målsättning om snabb etablering ska uppfyllas, krävs en bättre samverkan mellan olika myndigheter. Kommunen får ofta ta hela ansvaret för den nyanländas etablering. Statistik och analys av hur olika åtgärder fungerar saknas idag, men är nödvändiga för framtiden.
I rapporten redovisas hur frågan om mottagandet av nyanlända behandlats under de tio senaste åren, både av dåvarande Invandrarverket och sedan av Integrationsverket.
– Det är slående att problemen fortfarande är olösta trots att frågorna uppmärksammats och konstruktiva lösningar föreslagits under alla år. En förklaring till att så lite hänt finns bland annat i inbyggda strukturella hinder i ansvarsförhållandet mellan stat och kommun, säger Ciya Karim, analytiker på Integrationsverket som tillsammans med analytikerna Gisela Andersson och Elisabeth Bahngoura ansvarat för rapporten.
Sammantaget visar resultaten tydligt att det saknas viktiga förutsättningar för den snabba etableringen av nyanlända invandrare. Regeringen måste ge de inblandade sektorsmyndigheterna tydliga uppdrag på området, kopplade till ekonomiska medel för berörd sektorsmyndighet. Det krävs också en nationell samsyn kring metodutveckling, liksom nationell, regional och lokal uppföljning och utvärdering av vad insatserna och uppdragen resulterat i.
Rapporten Ett förlorat år är Integrationsverkets analys av regeringens integrationspolitiska mål om snabb etablering och integration för nyanlända. Rapporten är en del av uppdraget att med hjälp av indikatorer följa upp och analysera regeringens 24 integrationspolitiska mål. Uppdraget tilldelades 16 myndigheter, däribland Integrationsverket.