Staten vill att det ska gå rätt till när man söker jobb. Hudfärg, födelseland eller andra ovidkommande egenskaper ska inte spela någon roll. Ett försök med ett system med anonyma ansökningar provades därför av sju myndigheter med mindre effekt än väntades. Trots att ingen av myndigheterna fortsatt med metoden kan metoden nu provas i Finland.

Statskontorets andel personal med utländsk bakgrund är lägre än i hela arbetskraften. Målsättningen med det anonyma systemet, att de anställda ska spegla befolkningens sammansättning, har inte uppnåtts. Det går helt enkelt inte att visa att metoden ledde till att fler personer med utländsk härkomst fick anställning.

Problematiken kring personer med utländsk härkomst som får problem med att ens komma till arbetsintervjuer är välkänd. Därför var ett system som kunde kringgå problemet genom anonymitet välkommet. Resultatet är dock, mer eller mindre, ett bakslag för ideén.

Trots att det inte går att säga något hundraprocentigt om resultatet av försöket, kan man bara tolka signalerna på ett sätt. Ingen av myndigheterna har fortsatt med avidentifierade ansökningar efter försöksperiodens slut. Trots att statskontoret inte vågar dra helt säkra slutsatser gjordes ändå följande iakttagelser:

  • Metoden innebär generellt sett ett mer tidsödande rekryteringsarbete.
  • Den har inte lett till någon skillnad på urvalet till anställningsintervjuer.
  • Den ledde inte till att fler sökande med utländsk bakgrund anställdes.
  • Myndigheterna blev däremot mer noggranna med sina kravspecifikationer och arbetade mer systematiskt med rekryteringarna.
  • De sökande har ett stort förtroende för att urvalet blir mer rättvist. De upplever att chanserna att få komma på anställningsintervju ökar för kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

En som tror på ett sådant system är Anni Sinnemäki, ordförande för Gröna riksdagsgruppen i Finland. Sinnemäki vill att ansökan enbart skulle innehålla meritförteckningar och betyg. Orsaken är att arbetsgivaren inte ska kunna sortera bort invandrare bara på basis av namnet. Hon får visst medhåll av invandringshefen i Helsingfors, Annika Forsander, som anser att det kan vara värt ett försök. Dock tror Forsander att det mest hjälper andra generationens invandrare som har utbildat sig och jobbat i landet.