Den 15 februari i debatterades i Sveriges riksdag möjligheten till en kristen frizon i Irak för de kristna grupper som finns i landet. I överläggningen lyftes frågan om den etniska rensningen och den ekonomiska diskrimineringen som pågår i Irak och varför utrikesminister Bildt vänder sig emot skapandet av en zon under FN:s ansvar där kristna kan erbjudas adekvat skydd.

Ämnet väcktes genom en interpellation, i vanligt språkbruk en fråga, ställd av riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo (S) till utrikesminister Carl Bildt där han vill veta om Bildt avser att ta initiativ till en kommission med syfte att de kristna assyrierna/syrianerna/kaldéerna ska få en frizon i Irak under FN:s överinseende.

Utrikesminister Bildt menar i sitt svar från riksdagens talarstol att säkerhetssituationen gradvis har förbättrats i Irak men på sina håll fortfarande är instabil samt att Iraks ledare är fullt medvetna om de kristnas utsatta situation och vikten av deras fortsatta närvaro som fullvärdiga medborgare. 

Detta säger utrikesministern trots den eskalering av terrorattentat mot kristna som kunnat noteras under 2010. Samtidigt vänder sig Bildt också mot att en frizon skulle vara lösningen för Iraks kristna.

– Upprättandet av särskilda frizoner på etnisk eller religiös grund, även under FN:s eller någon kommissions överinseende, vore dessutom en farlig väg mot segregering av landets invånare, sa Carl Bildt.

Kerimo poängterade att han inte var nöjd med varken det svar utrikesministern hade att ge eller det skydd som finns för kristna i Irak idag.

– En utrensning av kristna pågår i Irak. Av hela 1,8 miljoner assyrier/syrianer/kaldéer finns i dag bara en tredjedel kvar i Irak. Stora områden har helt tömts på kristna. Den värsta dagen hittills var den 31 oktober 2010 då ett femtiotal oskyldiga kristna massakrerades i sin kyrka, sa Yilmaz Kerimo när han förtydligade varför han menar att den irakiska staten är uppenbart oförmögen att erbjuda kristna assyrier/syrianer/kaldéer skydd.

Både Kerimo och nästa talare i ämnet, folkpartiets utrikespolitiska talesperson, Fredrik Malm (FP), tog också upp att en etnisk delning av landet redan finns idag i norr avseende kurderna. Även Malm betonade att det är en etnisk rensning som sker i Irak idag.

– Det är synnerligen viktigt att vi ser att de kampanjer och det våld som de kristna i Irak utsätts för är ett våld specifikt riktat mot dem för att de är assyrier och kaldéer och har en annan religion än islam – attacker som i en förlängning, i alla från de militanta jihadisternas sida, syftar till att utradera den kristna civilisationen i Irak och Mesopotamien. Det betyder att i det område i världen där de första kyrkorna byggdes ska enligt de här terroristerna inga kristna få bo, sa Fredrik Malm.

Malm menade också att det inte finns något hinder mot upprättande av en kristen frizon vare sig i Iraks eller den kurdiska regionala regeringens konstitution och att Sverige därför inte rent normativt behöver ställa sig emot detta, men att processen bör ske mellan de centrala aktörerna i Iraks parlament.

Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson i Vänsterpartiet, lyfte också fram vikten av att man får en FN-rapportör för de mänskliga rättigheterna i Irak samtidigt som han också delgav riksdagen de uppgifter han fått om ekonomisk diskriminering som kristna utsätts för i landet. Linde, som veckan innan träffat flera profana företrädare för Iraks kristna, betonade också varför frågan är så angelägen.

– Det är viktigt att understryka att anledningen till att frågan om en frizon för assyrier/syrianer/kaldéer i Irak står på dagordningen inte handlar om att de kristna irakierna drivs av något slags nationalism eller drömmar om egna stater. Det handlar om desperation, sa Hans Linde som betonade att det våld vi ser är ett verktyg för att skrämma folk på flykt.

När Yilmaz Kerimo åter fick ordet var han kritisk mot att utrikesminister Bildt väjer undan för frågorna istället för att ge klara besked.

– Det pågår en etnisk rensning. Det pågår ett nytt folkmord på assyrier/syrianer/kaldéer i Irak. Men jag får fortfarande inga konkreta svar från utrikesministern. Jag hör samma svar hela tiden, sa Kerimo som också förtydligade att assyrier/syrianer/kaldéer är en etnisk folkgrupp med egen historia, eget språk, egen kultur, inte bara en religiös grupp.

Kerimo exemplifierade också utrikesministerns inkonsekvens i sin argumentation med Bildts egen karriär som medlare i Bosnien.

– Varför gick det bra att acceptera Jugoslaviens delning efter etnicitet, och varför har man accepterat kurdernas frizon i norra Irak? Utrikesministern argumenterar nu mot en delning av Irak. Detta är motsägelsefullt och inte konsekvent, sa Yilmaz Kerimo.

I sitt svar innan överläggningen avslutades menade utrikesminister Bildt att om kristna får en zon så skulle även shia, sunni och kurderna vilja ha en sådan. Han betonade återigen att han var en av de som var stora motståndare till territoriell segregering på etniska och religiösa grunder, trots att han själv medverkat till en sådan i Bosnien.

Det kan noteras att kurderna idag har en egen zon i norra Irak och att många assyrier ser en kristen frizon som enda möjligheten för folkgruppen att på allvar kunna fortleva i Irak.

Överläggningen finns att läsa i sin helhet på riksdagens hemsida.