I augusti 2026 släpper Arim Hawsho boken han ägnat sju år av sitt liv åt. Table of Gods väver samman 70 återupplivade recept från antika Mesopotamien och Assyrien med berättelser om gudar, kungar och vardagsliv – och gör det med en ambition som sträcker sig långt bortom kokboksformatet. Drivkraften har hela tiden varit densamma: till skillnad från antikens Grekland, Rom eller Egypten saknar det antika Assyrien sina egna storfilmer, dataspel och bästsäljande romaner i populärkulturen – ett tomrum Hawsho vill fylla.
Idén föddes 2019, när Arim av en slump snubblade över boken The Oldest Cuisine in the World, där assyriologen Jean Bottéro på 1980-talet tolkade 35 recept inristade i lertavlor från omkring 1700 f.Kr. Recepten saknade mått och instruktioner – de forntida kockarna förväntades redan kunna sin sak – vilket gjorde dem omöjliga att laga i ett modernt kök. Där såg Arim en lucka han ville fylla, och kort därefter lämnade han sitt fasta jobb för att på heltid ägna sig åt att göra det assyriska köket levande igen.
Elva städer, sju år av arbete
Upplägget är tänkt som en tidsresa snarare än en traditionell kokbok. Läsaren bjuds in att besöka elva forntida städer – från Eridus träskmarker och Uruks kornfält till Assurs gator och Nineves hängande trädgårdar, innan resan avslutas vid Ishtarporten i Babylon. Läsaren bjuds in att smaka maten, möta invånarna och uppleva vardagslivet som det en gång såg ut. Ingen tidigare erfarenhet av tidsresor krävs, brukar Arim skoja om på bokens hemsida; ”det enda man behöver ta med sig är lite korn, silver och ett par sköna sandaler”.
Bakom detta ligger sju års arbete tillsammans med kockar, historiker, fotografer och matstylister, där Arim slutligen återskapat 70 recept från antikens Mesopotamien. Varje rätt har anpassats till moderna kök och finslipats med hjälp av återkoppling från hundratals receptprovare – oavsett om det rör sig om en kunglig granatäppelkaka eller en enkel sumerisk bondgröt, är tanken att familj och vänner ska kunna samlas kring bordet och dela en måltid de sent glömmer. Varje recept inleds dessutom med en kort berättelse hämtad ur mesopotamisk mytologi och historia, tänkt att läsas högt vid middagsbordet eller för barnen inför läggdags, med återkommande inslag som Gilgamesheposet, Inannas nedstigning till underjorden och kung Sargons fälttåg mot Urartu. Målet, enligt Arim själv, är att göra det möjligt att bjuda sina gäster på en resa till en civilisation som sällan tar plats i det västerländska medvetandet på samma sätt som antikens Grekland, Rom eller Egypten.
Arbetet har inneburit resor till Tur Abdin-regionen, den forntida staden Assur och assyriska byar i norra Irak, samt studier av mer än 280 vetenskapliga texter om mesopotamisk matkultur. Manuset har därefter granskats av hundratals testläsare och flera assyriologer, däribland Eckart Frahm vid Yale och Simo Parpola vid Helsingfors universitet, som båda gett projektet sitt erkännande för den historiska noggrannheten.
En bok formad som en lertavla
Arim har lagt lika stor vikt vid bokens fysiska form som vid dess innehåll. Omslagspapperet har utvecklats i laboratorium under åtta månader för att efterlikna lerans struktur och yta, och präglingsmönstret upprepas aldrig – varje exemplar av Table of Gods blir därmed unikt. Den levereras i en dragsnörespåse, tänkt att kännas som om boken just anlänt från det antika Mesopotamien. Ambitionen genomsyrar hela projektet: detta ska inte bara vara en kokbok, utan ett föremål som i sig själv berättar historien, mytologin och allt som omfamnar den assyriska historian.
Historisk lansering den 22 augisti
Själva releasen blir unik och även den historisk precis som boken. Arim har valt att presentera boken lördagen den 22 augusti, med start klockan 20.00 svensk tid. Presentationen kommer att livestreamas på YouTube – tajmat så att även publiken i USA ska hinna vakna. Lanseringen når via live-streamingen ut till Table of Gods sammanlagda följarskara på över 1,3 miljoner personer världen över på sociala medier och YouTube-kanalen. Det gör den till troligen det mest bevakade ögonblicket för assyrier i diasporan under året.
Ett tomrum som fylls
Väntelistan till boken har vuxit till över 130 000 personer, och den följarskara Arim byggt upp sedan projektets start har med tiden svällt till över 1,3 miljoner personer mellan sina plattformar. Intresset speglar något större än nyfikenhet på antika recept. Det speglar en längtan, hos assyrier i diasporan såväl som hos en bredare historieintresserad publik, efter tillgängliga och väl underbyggda skildringar av en civilisation hela världen förundras över men kanske inte riktigt fått ta del av ännu.
För Huyadas läsare är Table of Gods därför mer än en kokbok på väg mot butikshyllorna. Det är ett sätt för assyrier att ta sin egen historia i eget bruk – som ett levande arv att laga mat efter, samla familjen kring och föra vidare till nästa generation. Den som vill följa lanseringen eller skriva upp sig på väntelistan hittar allt på tableofgods.com.
