Turismen frodas för tillfället i Tur Abdin. De gamla klostren och kyrkorna lockar hundratusentals, om inte miljontals, besökare per år. Nyfiket vill man ta sig in i några av världens äldsta kyrkor och kloster. Även om många av byarnas kloster och kyrkor regelbundet står tomma, får de några gånger per år se sig fyllda av besökare. Denna turism ökar kunskapen om assyrierna, den syrisk-ortodoxa kyrkans historia, och kan även bidra till att främja ekonomin för assyrier i det turkiska Assyrien – förutsatt att den inte hamnar i fel händer.

Många av oss känner till den höga åldern på de syrisk-ortodoxa klostren och kyrkorna i Tur Abdin. Mor Gabriel, i Mardin, byggdes exempelvis år 397 e.Kr. Dayro d-Kurkmo (Saffransklostret) är byggt på ett 4500 år gammalt soldyrkartempel, som senare omvandlades till en fästning av romarna. Slutligen omvandlade Mor Shlemon det till ett kloster år 493 e.Kr. Bakom var och en av dessa kyrkor och kloster vilar också en intressant och anmärkningsvärd historia.

Mor Gabriel sägs enligt historien ha byggts av den asketiske munken Mor Shmuel och hans student Mor Shemun. Enligt traditionen ska Shemun ha haft en dröm i vilken en ängel beordrade honom att bygga ett bönehus på en plats markerad med tre stora stenblock. När Shemun vaknade, tog han sin lärare till platsen och fann stenen som ängeln hade placerat där. På exakt denna plats byggdes klostret Mor Gabriel.

Personligen har jag aldrig besökt Tur Abdin och Assyrien, även om det är en önskan som står högt upp på min lista och något jag är säker på att jag kommer att göra – inte bara en gång, utan flera gånger. Jag är övertygad om att man först fullt ut kan lära sig älska sin nation när man har besökt den. Det är inte min avsikt att ifrågasätta någons kärlek till sitt hemland – inte heller min egen, för den delen.

Även om min kärlek till Assyrien går bortom många gränser, tror jag att den hade fördjupats och fått en större betydelse om jag själv hade bevittnat mitt fädernesland – marken där mina farföräldrar vandrade, levde och verkade.

Så, vad vill jag säga med detta? Jo, jag vill uppmana alla att faktiskt besöka sitt hemland – särskilt i dagens situation, där det har blivit enklare tack vare det stora utbudet. Flera organisationer, kyrkor och företag anordnar årligen guidade resor till området, där assyrier får möjlighet att återknyta kontakten med sina rötter – det som turister ända från Kina betalar pengar för att uppleva.

Förutom att ett sådant besök berikar själen, stärker kärleken och fördjupar relationen till hemlandet, ges också möjlighet att stödja de lokala organisationer som exempelvis arrangerar guidade turer. Utöver detta – och kanske viktigast av allt – är att man ingjuter hopp hos lokalbefolkningen i Tur Abdin. De assyrier som bor kvar i området känner en inre trygghet och styrka när de ser sitt folk återvända under året för att hälsa på, visa att de inte glömt sina rötter, och visa att Tur Abdin fortfarande tillhör assyrierna.

Men i all denna romantiska skildring vilar det möjligen en fara i skuggorna. Vi vet att våra grannar i hemlandet – i synnerhet kurderna – har utnyttjat vår utvandring. Tomma hus har tagits i besittning och bebos numera av dem som en gång förföljde eller dödade våra förfäder. Områden har döpts om till turkiska eller kurdiska namn, och det kanske mest oroande är den historierevisionism som på senare tid tagit fart.

Kurder och kurdiska organisationer har börjat sprida propaganda där sumerisk och assyrisk historia tillskrivs det kurdiska folket och dess nation. Enligt min övertygelse är det bara en tidsfråga – om vi inte agerar – innan dessa aktörer även utnyttjar den blomstrande turismen i Tur Abdin och andra assyriska regioner.

Vi måste vara vaksamma så att dessa krafter inte fortsätter att sprida sin propaganda. Framför allt måste vi säkerställa att turismen i assyriska områden kommer assyrierna och assyriska organisationer till godo. Vi behöver etablera egna lokala turistbyråer, som på ett organiserat och strukturerat sätt samarbetar med den turkiska staten, för att skapa legitimitet och förhindra att oseriösa aktörer utnyttjar situationen.

Vi måste också bli bättre på att lyfta fram och stödja dessa initiativ genom marknadsföring, nätverk och informationsspridning – samt vara uppmärksamma på om andra folkgrupper sprider felaktig information eller försöker ta kontroll över vårt kulturarv och våra intressen.

Det är vårt ansvar att värna om vårt arv, inte bara genom att minnas, utan genom att aktivt skydda, synliggöra och återuppbygga det som är vårt. Turismen i Tur Abdin och andra assyriska områden har potential att bli en viktig resurs för både kulturell och ekonomisk återväxt i området. Men den får aldrig tillåtas bli ett verktyg i händerna på andra som vill skriva om vår historia eller profitera på vår frånvaro.

Låt oss därför agera samlat och målmedvetet. Stöd våra organisationer, besök våra heliga platser, lär dina barn om rötterna – och framför allt: gör din röst hörd. Se till att turism till assyriska platser inte hamnar i händerna på utländska krafter.