Det som skulle bli en revansch för Assyriska blev en ganska avslagen historia. Gästerna Bunkeflo var inte direkt intresserade av att spela fotboll utan koncentrerade sig mest på att sparka och springa. Matchen slutade 2-2. Att Bunkeflo fick med sig en poäng hem har helt andra anledningar än deras eget kunnande.

En av anledningarna är ju frånvaron av spelare. Skador och avstängningar gjorde att Michael Borgqvist och Edmond Lutaj ställde upp med ännu en nykomponerad startelva. I backlinjen såg vi Lamin Conateh och Fredrik Samuelsson som mittlås medan Elias Merkes och ”Alex” var ytterbackar. Narsai Shaba och Dennis Östlundh som innermittfältare betydde nu att unge herr Shaba fick starta sin tredje match. Tränarparet valde sen Martin Lorentzon som högerytter och Tony Mahr till vänster. Som anfallare valdes Xhevdet Llumnica och högerbreddaren Eddie Moussa.

Göran Marklund testade sin skadade fot på uppvärmningen men det visade sig att den inte höll. Det gjorde att bänken bestod av Mattias Genc, Gabriel Rhawi och pojklandslagsspelaren Nahir Besara. En inte alltför avskräckande bänk i en serie som Superettan. Ett stort ansvar lades på centrallinjen Samuelsson, Östlundh och Llumnica att få spelet att ”klaffa” med så många ändringar i laget. Resultatet var till stora delar godkänt.

Sett till dessa premisser hade jag inga större förhoppningar om att Assyriska skulle plocka tre poäng innan matchen sattes igång. Men jag måste säga att Assyriska gjorde det mycket bra efter sina förutsättningar. Stundtals bjöds det på fin fotboll, men inte tack vare bortalaget. Med så många rotationer och spelarbyten finns det ingen anledning att analysera matchen egentligen. Assyriska var bättre i stort sett hela matchen men låg under med 0-1 och hade noll poäng. Sedan vände man på steken genom två snabba mål av Llumnica och Lorentzon och hade plötsligt tre poäng.

När Bunkeflo började lyfta långt på sin, nära två meter, långa forward började ”lilla” Assyriska få problem. Det var nära några gånger innan kvitteringen kom några minuter från slutet. Skåningarna jobbade hårt hela matchen och gjorde alltså två mål och kunde därmed stjäla två pinnar av hemmalaget. Det som känns surt är att det kändes lite ”onödigt”. Två lite darriga ingripanden i försvaret betydde att Assyriska ”gav” bort två poäng mer eller mindre.
Speciellt med tanke på alla missade chanser i början av matchen och det öppna läget från en meter som Lorentzon brände. Han funderar nog fortfarande på vad som hände där. Lite mer koncentration i de vitala momenten, gäller framför allt yttrarna i denna match, hade avgjort matchen till Assyriskas fördel. Det är också en av anledningarna till att Bunkeflo kunde få med sig en poäng hem.

Men, under de omständigheterna som rådde, kändes det bra att Assyriska med ett så ungt lag ändå kunde vända matchen och sånär stänga den. Bunkeflos kvittering kom också efter ännu en skada då vänsterbacken ”Alex” fick kliva av. Ett positionsbyte senare kom också kvitteringen. När jag nu skriver detta ser jag i mina anteckningar att Lorentzon spelade i nämnd ordning i dessa positioner: högerytter, anfallare, vänsterytter och till sist högerback. Om vi för en sekund förlåter honom för vissa hårresande missar, kan jag bara konstatera att det är tur att vi har en så bra och klok spelare som kan få ut så mycket på så många positioner under en och samma match.

Positivt från matchen är bland annat att Llumnica börjar bli något piggare. Det behövs nog för att sätta press på det självskrivna anfallsparet Marklund och ”Dinho”. Mycket glädjande också att sjuttonårige Nahir Besara gör sin debut på ett så övertygande sätt. Besara spelade inte bara moget utan tog snarare för sig och spelade fram till Lorentzons 2-1 mål med en fin yttersida. Det ska bli spännande att se killens utveckling framöver.

Jag känner mig som en grammofonskiva som hakat upp sig när jag räknar upp alla skador i truppen. Nu gick alltså ”Alex” sönder och det är bara att hoppas att det är något som går över på en vecka. Med Marklund, Åslund, Lekander, Bengtsson, Bergman, Simonsson och Corr-Nyang, Toompuu och ”Dinho” borta fick Assyriska nöja sig med kryss hemma. Men för att hoppas på mer än en poäng borta mot Örgryte bör några av de här namnen vara tillbaka. Jag tänker främst på lagkaptenen och ”Dinho”. Samtidigt som skadelistan inte får bli längre. Det räcker nu.

Martin Lorentzon
Alessandro ”Alex” Perreira
Fredrik Samuelsson