Säsongen 2008 hade jag förmånen att kunna följa Assyriska i vått och torrt, under träning eller match. I frysskåpet som också kallas Södertälje Fotbollsarena eller på bortaplan runt omkring i landet. En spelare som var med i princip överallt och som inte kommer att vara med i år är Sargon Simonsson.
Jag vet inte vad det är, men jag har alltid lätt att hylla spelare som Sargon Simonsson. Spelare som kommer till varje träning och gör sitt yttersta oavsett moment eller övning. Simonsson har spelat när han har fått chansen, och inte klagat när han petats. Åtminstone har han inte gnällt så att någon utanför laget märkt det.
Sett till förra säsongen hade Simonsson minst två tillfällen då det var befogat att ge kritik, men den stannade tacksamt nog inom laget. Det är inte alla som tänker så. Personligen hade jag velat se honom i Assyriskas tröja även i år, men jag tog istället kontakt med Simonsson för att få chansen att ställa några frågor och önska till i hans nya klubb.
Det blev Syrianska Västerås i år, hur känns det?
– Självklart känns det tråkigt att behöva lämna klubben i mitt hjärta, men jag känner att jag kommer till ett intressant lag med en bra organisation. En klubb som vill satsa på mig, dessutom är Edmond Lutaj tränare där så vi känner varandra bra sedan tidigare. Jag har ju haft honom både som medspelare och tränare.
Vad fick dig att vilja lämna Södertälje och Assyriska?
– Fram till femte februari hade jag inte fått något rakt besked av Assyriska. Det var väldigt många turer fram och tillbaka. Vad jag förstod ville till exempel Sargon Debasso och några till ha kvar mig i truppen. Det enda jag kan säga egentligen är att beslutet inte var helt mitt. Styrelsen och sportkommittén var inte helt överens i den frågan. Till slut blev jag tvungen att röra på mig.
Du kommer att hamna under Edmond Lutaj även i din nya klubb. Vad talar för att du får mer speltid i år, med tanke på att han var din tränare förra året också? Var valet av bänkning inte Lutajs beslut?
– Jag och Edmond har känt varandra länge och vi har en bra relation till varandra. Han är en mycket bra tränare och självklart betyder det mycket för mig att han känner till mig väldigt bra. Jag fick spela elva matcher förra året trots att jag missade första halvan av säsongen, vilket jag är ganska nöjd med. Nu vill jag bara blicka framåt och inte tänka mer det förflutna. Jag hade självklart velat spela mer, men jag tar med mig allt det positiva som jag ändå fick uppleva ifjol.
Inte helt tillfreds med det svaret tog jag chansen att fråga om några minst sagt märkliga byten. Jag ville veta om Simonsson hade fått någon förklaring till att han blev utbytt i halvtid borta mot Mjällby, trots att försvaret dittills inte hade släppt in något mål. Än värre nästan var petningen borta mot Brommapojkarna då de allra flesta trodde att Simonsson skulle få starta.
Simonssons svar var att han själv känner att han tagit tillvara på chansen i alla matcher han fått spela med Assyriska. De konstiga bänkningar, som de två ovannämnda, vill han lämna bakom sig och fortsätter:
– Alla konstiga petningar gjorde mig ännu starkare då jag knöt näven i fickan och väntade på nästa match.
Själva förklaringen han fick vill han inte gå närmare in på:
– Jag fick en motivering, det fick jag. Men det är något som jag inte vill uttala mig om. Sådana saker tycker jag att man ska hålla internt inom laget. Det enda jag kan säga är att jag tycker att det var fel och att jag påpekade det jag till HELA lagledningen och tränarna.
Hur stor chans är det att återse dig i Assyriska igen?
– Jag hoppas kunna få möjligheten att dra på mig Assyriskas matchtröja igen. Det har varit en ära varje gång. Själv hoppas jag bara att saker inom Assyriska FF kommer att skötas på ett annat sätt framöver. Helst att man tänker på klubbens bästa och främst ser till det sportliga planet, och inte sätta sina egna intressen före.
Du har hunnit fylla tjugosex år, men det känns som om du har varit med länge i gamet. Vilken division är den lägsta du spelat i, och hur stor skillnad är det på gamla division 2, division 1 och Superettan?
– Jag flyttades upp till A-laget som 18-19 åring. Jag fostrades av min gamle tränare, Kachir Eskander, som har en väldigt stor del i mina framgångar. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till honom. Jag har spelat alla ovannämnda divisioner och kan bara säga att skillnaderna mellan divisionerna är ganska stora.
Jag har sett dig spela mittback, ytterback och yttermittfältare. Var spelar du helst, om du själv får välja?
– Jag trivs nog bäst som ytterback.
Alarmet från min mobiltelefon indikerade att jag bara hade några minuter kvar av intervjun och bestämde mig för att avsluta med några snabba frågor.
Vem är den bästa spelaren du har spelat med?
– En frisk och kry Göran Marklund.
Vem är den roligaste och skönaste, typ en ”joker” i omklädningsrummet, spelaren du har spelat med?
– Ingen kommentar.
Den här frågan svaras på egen risk, men vem är den sämsta spelaren du har spelat med?
– Stojan Lukic, som utespelare och inte som målvakt haha. Som målvakt är han bra.
Jag vill avsluta med att tacka dig för din tid och önska dig lycka till i din nya klubb. Du vet att du har flertalet supportrars stöd. Är det något du vill hälsa till Assyriskas supportrar?
– Jag vill rikta ett STORT tack till alla supportrar! Många av er har följt med oss kors o tvärs över landet. Ni är underbara!