Svensk media tar sällan upp assyriernas situation, därför var det befriande när Sveriges Radio belyste assyriernas utsatthet på djupet, menar skribenten.

Under veckorna 46, 47 och 48 år 2013 handlade ”Människor och tro”, som är ett av mina favorit radioprogram om ”de kristnas” utsatta situation i Mellanöstern, i synnerhet i Syrien på grund av inbördeskriget som har pågått nu i ca tre år. För mig är det första gången under min cirka 35-åriga vistelse i Sverige jag ser att en svensk mediakanal ta upp ”de kristnas” utsatta situation i Mellanöstern och dessutom intervjua individer bland de berörda folkgrupperna både på plats och i diasporan. 

Våld och förföljelser på de svaga folkgrupperna, i synnerhet på de kristna assyrierna fortsätter, något som tvingar detta folk att lämna sina fäders hemtrakter och därmed också lämna sitt kulturarv. De kristna assyrierna har under historiens gång blivit tvungna att fly över gränserna i Mellanöstern och på senare tid även till västvärlden för att finna trygghet, men denna ständiga flykt knäcker detta folk och rycker det från dess rötter. 

I dessa tre avsnitt i programmet ”Människor och tro” intervjuades som sagt personer bland assyrier som har flytt kriget i Syrien och är fortfarande på flykt i grannländer, bland andra Turkiet. Man har också intervjuat släktingar till dessa flyende assyrier här i Sverige som försöker hjälpa dem, bland annat med att skaffa fram pengar till människosmugglarna. Genom dessa intervjuer kom sanningen fram om detta folks utsatta situation i Mellanöstern, ett folk som har varit på flykt under historiens gång, och som har upplevt många folkmord, det senaste stora folkmordet var år 1915 ”Seyfo” i det Osmanska riket, något som också nämndes i programmet.  

Det jag var mest nöjd med i denna programserie var journalisten och författaren, Augin Kurt Haninkes medverkan i andra avsnittet (vecka 47). Tyvärr har vissa bland assyrierna på grund av antingen okunskap eller rädsla get det svenska samhället en falsk bild av sitt folk genom sina politiska uttalanden, som har lett till att detta folk betraktas som pro-diktatorer i Mellanöstern. Därför var det befriande att höra Augins svar i det nämnda programmet när han fick frågan varför det finns så många bland ”de kristna” från Syrien som stödjer Bashar Al-Assads regim? De som känner Augin känner också till att han är anti totalitärt styre, men i detta program hade han till en viss del förståelse för de som är för Assads regim och förklarade ungefär så här: ”Detta folk har varit förtryckt och förföljt under historiens gång och för det mesta på grund av sin religiösa tillhörighet, men i Al-assads Syrien har ingen vågat ge sig på de kristna folkgrupperna. De kristna är av erfarenhet rädda för radikal islamism som strävar efter Sharia-lagar och påtvingad islamisering. Al-assads regim däremot har trots allt gett de värnslösa kristna folkgrupperna visst skydd och religionsfrihet, eftersom Bashar al-Assad själv tillhör en minoritet (alawiterna) och behövde andra minoriteters sympati.” 

Augin avslutade sin förklaring med: ”Vi bör inte glömma att även bland de kristna assyrierna har det alltid funnits motståndare till regimen både individuellt och organiserat, till exempel den Assyriska Demokratiska Organisationen (ADO) som alltid har förespråkat ett demokratiskt system i Syrien och på grund av det har dess medlemmar fängslats och torterats gång på gång.”

Jag för min del vill säga att al-Assads regim liksom andra totalitära regimer i Mellanöstern har alltid utnyttjat de kristna folkgruppernas svaghet genom att tillåta dem utöva sin religion och ge dem ett visst skydd, ”Ahl al-Dimma”.              

Jag vill passa på att önska redaktionen för Hujådå och Hujådås läsare gott nytt år och god fortsättning. 

Hammurabi BarAsmar