I den nyutgivna boken ”Den Assyro-Kaldeiska aktionen” finns nya fakta som rör patriark Afrem Barsoms agerande. Till skillnad mot vad anti-assyrier gärna basunerar ut arbetade patriarken aktivt för befriandet av Assyrien, skriver Augin Kurt Haninke.

Patriark Afrem Barsom är mest känd för sitt motstånd mot beteckningen assyrier som han gärna likställde med nestorianer. Denna propaganda basuneras fortfarande ut av anti-assyrier. Men det fanns en tid när patriark Barsom var en hängiven assyrisk patriot. Det var när han som biskop var en av delegaterna i den Assyro-Kaldeiska delegationen vid fredskoferensen i Paris. Det framgår inte minst av hans brev till Assyriska förbundet i USA där han summerar sina intryck från besöket i Paris och London 1920.  

Den 28 februari 1920 skriver han bland annat följande (brevet är ett utdrag ur boken Den Assyro-kaldeiska aktionen och finns nedan i sin helhet som pdf): ”När den hedervärde Deshanel svors in som president i Frankrike skickade jag ett gratulationstelegram och bad honom att hjälpa till att befria Assyrien. Som svar kom ett långt telegram som uttryckte ett tack och beklagade Assyriens erfarenheter under senare år samt löfte om att hjälpa till att befria Assyrien//…..// Följande dag kom biskop Core på besök. Jag berättade om våra förhoppningar och behov för självständighet. Han beklagade också våra villkor. Senare kom lady Surma på besök. Vi samtalade om vår nations behov. Hon är en ädel kvinna och vi uppskattade båda mötet, som förde oss närmare enhet//…//När jag lämnade Paris hade jag inte stora förhoppningar på London, men jag är nu så nöjd med det allmänna läget här att jag inte reser förrän läget har utvecklats ytterligare.

Jag vill att ni alla ska veta att vi kallar på verkliga vänner att hjälpa oss i politiska spörsmål, och de gör detta, ädelt. Våra sekelgamla förhoppningar om att ’Assyrien ska bli fritt’ håller på att bli verklighet.

Jag fick besök av en kaldeisk ärkebiskop från Bagdad. Han fördes hit av engelska katoliker för att propagera för Assyriens frihet, och han gör en god insats.

Biskop Afrem Barsom krävde också ett fritt Assyrien (se bildlänken nedan) som på inga villkor fick delas mellan kolonialmakterna Frankrike och England eller hamna i arabernas makt. Han krävde också att turkarna skulle köras ut från Mesopotamien men varnade för att låta kurderna fylla tomrummet. För han menade att båda var lika delaktiga i folkmordet Seyfo. Den engelska tidningen The Morning Post refererar den 4 februari 1920 till tre viktiga krav som biskop Barsom ställde vid sitt besök i London:

1. Att turkarna helt avlägsnas från Mesopotamien
2. Sedan turkarna avlägsnats ska kurderna inte få inta deras ställe. ”Kurden är en barbarisk turk. Turken är en civiliserad kurd”, framhöll han.
3. Det engelska folket bör komma ihåg att armenierna inte var turkarnas enda offer. Ortodoxa assyrier och kaldéer har också lidit. Hundratusen av hans eget folk har dött i de turkiska massakrerna.

Här var biskop Barsom optimistisk och ställde sitt hopp till stormakterna att skapa ett fritt Assyrien under beskydd av en kolonialmakt. Hur det gick sedan vet vi och resten är historia. Men hans helomvändning från en entusiastisk assyrisk nationalist och nära vän till nationalikonen Naum Faiq, till en anti-assyrier av stora mått, den förblir en gåta.

Man tror att patriark Afrem Barsoms helomvändning började 1933 då han blev patriark. Simelemassakern hade just genomförts av den unga staten Irak och ordet assyrier var i arabiska ögon likställt med separatistisk.

Det spekuleras också i att stormakternas brutna löften var en anledning, att han ansåg att spelet var förlorat och föredrog att leda sin kyrka i samklang med arabiska nationella intressen. Nya arabiska stater som Irak och Syrien hade bildats. Turkiet hade återtagit kontrollen över nyckelområden där assyrierna hade bott, så som Urhoy, Mardin och Kilikien.

Men det rättfärdigar ändå inte hans hårdnackade motstånd mot den assyriska identiteten och hans aggression mot den nestorianska systerkyrkan. Vi läser i citaten ovan att han under sitt Londonbesök 1920 också träffade Surma Khanem, den mördade nestorianske patriarken Mar Shemouns syster som hade tagit över ledningen för den nestorianska kyrkan. Då hade han uppenbarligen inget emot den nestorianska kyrkans medlemmar eller dess ledare. Han berömde henne och talade om enighet.

Men någonting hände och patriark Barsom bytte fot. En assyrisk patriot gjorde alltså helt om och blev anti-assyrier. Och vi lider än idag av hans agerande när våra barn hamnar i djupa diskussioner om vad han sade och inte sade om den ena eller andra benämningen i namnkonflikten. Det är viktigt att visa medaljens båda sidor och inte bara referera till enskilda citat av personer som patriark Afrem Barsom eller andra kyrkofäder.

Augin Kurt Haninke

Journalist 

**Boken kan köpas via www.seyfocenter.com