Idag har det gått ett år sedan Sveriges riksdag den 11 mars 2010 tillkännagav för regeringen att man ville att Sverige ska erkänna Seyfo/Folkmordet 1915. Fortfarande har inget officiellt svar kommit från regering om hur den ställer sig till erkännandebeslutet.

Inom forskarsamhället, bortsett från en del turkiska forskare, rådet det en enighet om att massakerna i det osmanska riket under 1900-talets början ska betraktas som folkmord. Bland annat mot den bakgrunden fattade Sveriges riksdag det historiska beslutet den 11 mars 2010 om att Sverige officiellt bör erkänna Seyfo/Folkmordet 1915 som ett folkmord.

Det tog inte många timmar förrän både statsminister Reinfeldt och utrikesminister Bildt gick ut offentligt och beklagade beslutet. Den turkiska reaktionen var också stark inledningsvis, ambassadören kallades hem men bara för att återvända ett några dagar senare. Inte heller uppstod några konflikter mellan de inblandade etniska grupperna i Sverige.

För att Sverige som stat ska erkänna Seyfo/Folkmordet 1915 som ett folkmord krävs att ett beslut om erkännande kommer från den svenska regeringen. Detta eftersom regeringen har beslutanderätt över hur man utövar utrikespolitiken. I riksdagen representeras hela det svenska folkets röster medan regeringen utgörs av representanter från de styrande partierna. Riksdagens erkännandebeslut bör dock väga tungt. 

– Riksdagen har sin uppfattning klar och den har man nu vidarebefordrat till regeringen. Det är inte formellt tvingande. Men det finns en konstitutionell förväntan på att omvandla det här till en fungerande, aktiv svensk utrikespolitik, sa professorn Ove Bring till media vid tiden för riksdagsbeslutet.

Regeringen har alltså att förhålla sig till riksdagens beslut, men är inte tvungen att följa det.

Så sent som i februari månad lyftes ett tal av den svenska integrationsministern Erik Ullenhag bort från regeringens hemsida. Detta eftersom han talat om Seyfo/Folkmordet 1915 som just ett folkmord. Istället kom ett reportage från talet upp där stycket om Seyfo/Folkmordet 1915 tagits bort. Censureringen av Ullenhags tal visar att folkmordet fortfarande är en känslig fråga.

Carl Bildt berättade redan i mars 2010 hur man avsåg hantera folkmordsfrågan inom regeringen.

– Detta får inga omedelbara konsekvenser för utrikespolitiken. Det är ju ett tillkännagivande från riksdagen. Det är klart vi skall titta på det och sedan svara riksdagen. Det brukar man göra om cirka ett år, meddelade utrikesminister Carl Bildt efter riksdagens erkännandebeslut.

Ett år har nu gått och fortfarande har inget svar kommit från regeringen till riksdagen i folkmordsfrågan. Detta är något som bland annat Armeniska riksförbundet i Sverige reagerat på i ett pressmeddelande som man gått ut med på årsdagen av riksdagens erkännandebeslut.

– Utrikespolitiken må vara regeringens ansvar men det är ganska sällan regeringen struntar helt i de folkvaldas votering. Armeniska rikförbundet i Sverige ser fram emot att regeringen respekterar riksdagens beslut till en sådan grad att man åtminstone kommer med ett officiellt svar och en förklaring om hur man tänker ställa sig till riksdagens erkännande av Folkmordet 1915, skriver Armeniska riksförbundet i pressmeddelandet.