Bojkott från de större aktörerna, pinsamma avslöjanden om den pro-kurdiska agendan, manipulation av dokument, tomma stolar samt ingen medial eller politisk uppmärksamhet. Omfattningen av Lars Adaktussons fiasko i Bryssel verkar vara större än tidigare känt.

EU-parlamentarikern Lars Adaktusson har inte haft det lätt de senaste dagarna. Den konferens han satsat enorm prestige på blev till slut ett praktfullt fiasko på mer än ett sätt. Hujådå sammanfattar händelserna.

Pinsam bojkott
Hela tanken med konferensen; att samla alla representanter för ”de kristna i Irak” punkterades totalt när bojkotterna började avlösa varandra. Det största assyriska (och kristna) politiska partiet Assyrian Democratic Movement tillkännagav sin bojkott först. Därefter följde två andra partier, Abnaa Alnahrain och Assyrian Patriotic Party. Den kaldeiska kyrkan valde också att bojkotta och likaså Österns Assyriska kyrka. Mindre känt är att även den syrianska rörelsen valde att bojkotta hela konferensen när man insett att man blivit förd bakom ljuset och att hela eventet i själva verket styrdes av den sekt-liknande rörelsen som går under namnet dawronoye och som står under den kurdiska rörelsens inflytande.

Pinsamma avslöjanden om deltagarna
Två dagar före konferensen lade skribenten Max J. Joseph upp en mycket avslöjande artikel med titeln: ”En EU konferens för KRG, av KRG”. I artikeln går Joseph systematiskt igenom talarlistan som visar att en stor andel av talarna är öppet pro-kurdiska och att en ansenlig majoritet av de inbjudna grupperna är ökända för att vara under inflytande av de kurdiska partierna. Artikeln fick stor uppmärksamhet på sociala medier och fick många att börja ifrågasätta agendan bakom konferensen.

Manipulation av policy dokument
Inför konferensen cirkulerade Adaktussons medarbetare ett policy dokument som sades ha arbetats fram av partierna som skulle delta i konferensen. Dokumentet stakar ut de politiska steg som behöver tas för Nineveslätten. Flera partier, däribland Assyriska Demokratiska Rörelsen avslöjade dock att de överraskats av detta dokument som de inte godkänt eller arbetat fram. Allteftersom de skumma turerna kring dokumentet blev kända och spridda blev Adaktusson och dawronoye alltmer desperata. Under konferensens andra dag, torsdag 29 juni, läckte hans kompanjoner på morgonen helt plötsligt ett nytt omarbetat policy dokument på twitter och facebook. Stora delar av dokumentet var helt omskrivna över en natt i ett uppenbart försök att blidka kritikerna som tidigt avslöjade att förslagen i dokumentet var som klippta och skurna för de kurdiska partier som vill ta över Nineveslätten. Ping-pong leken med vad som ska föreställa ett viktigt policy dokument om Nineveslättens framtid avslöjar kanske mer än något annat den låga nivån på konferensen.

Tomma stolar
Ställd inför en omfattande bojkott av sex viktiga aktörer blev Adaktusson tvungen att desperat hitta personer som kunde fylla ut stolarna i salen för att fiaskot inte skulle bli alltför uppenbart. Det fick bli vem som helst. På bilderna från konferensen har assyrier från Bryssel lyckats identifiera bland annat en assyrisk pensionär med käpp som inte kan engelska och flera andra lokala assyrier som hastigt bjudits dit med löften om kostnadsfri fika och lunch endast i syfte att få salen att verka någorlunda full. Trots denna desperata åtgärd gapade flera stolar tomma under Adaktussons ”historiska” konferens. De tomma stolarna var ännu fler under konferensens sista dag då flera personer inte brydde sig om att fylla ut rummet. Att konferensen var en ”invite only” bekräftas i e-postutväxling med Adaktussons assistent Charlie Weimers. När Assyrian Confederation of Europe, som representerar fyra nationella riksförbund frågade om man kan skicka observatörer till konferensen blev svaret att organisationen måste punga ut motsvarande mellan 50.00 – 100.000 kronor för att få två platser. En assyrisk pensionär på jakt efter gratis lunch var dock välkommen av den desperata EU-parlamentarikern.

Medialt mörker
I ett email som Adaktussons assistent Charlie Weimers skickade till deltagarna före konferensen och som Hujådå har tagit del av försäkrade han att hela världen och världsmedia har ögonen på konferensen: ”Trolig närvaro av Reuters, Wall Street Journal, Newsweek, The Guardian och The Times” skrev han. Flera dagar efter konferensen har endast ett fåtal medier skrivit om konferensen och samtliga med fokus på att den är bojkottad av de viktigaste aktörerna. De medier som skrivit om konferensen är den Barzani-ägda Rudaw, Vatikanens nyhetstjänst Agencia Fides samt en kort notis i Al Sharq al Awsat. Den stora mediala uppmärksamhet som Adaktusson utlovade har visat sig vara ett nästintill totalt medialt mörker.

Politiskt mörker
I sina brev och emails till deltagarna (som Hujådå har tagit del av) målade Adaktusson och hans assistenter upp en bild av att EU:s högsta ledning, USA:s högsta ledning och många andra viktiga instanser hade ögonen på konferensen och var mycket intresserade av den. I ett brev skrev han: ”Låt mig också säga att vita huset, USA:s utrikesdepartement, EU:s ledning och de stora nyhetstidningarna har blivit informerade om denna konferens”. I själva verket kännetecknades konferensen av ett politiskt mörker. På bilderna syns inga eller få andra EU-parlamentariker (utöver de som var på talarlistan och dök upp pliktskyldigt någon timme för att leverera sina tal). Inte en enda svensk EU-parlamentariker förutom Adaktusson fanns på plats. Faktum är att få eller nästintill inga EU-parlamentariker ens bemödade sig om att skicka någon av sina assistenter för att bevaka konferensen och återrapportera. Adaktussons löften om att EU:s högsta ledning var intresserade av konferensen visade sig också vara en grov överdrift. EU-parlamentets talman som var med på schemat som inledande talare ratade konferensen och dök aldrig upp. Som plåster på såret kom istället hans viceperson. EU:s utrikestjänst och EU-kommissionen skickade endast varsin assistent på lägsta tjänstemannanivå till konferensen. Adaktusson hade slagit på den stora trumman gällande USA:s intresse för hans konferens och hävdade att den amerikanska kongressen skulle vara representerad och likaså State Departement, det vill säga USA:s utrikesdepartement samt att vita huset hade ögonen på konferensen. Hujådås efterforskning visar att ingen från kongressen eller vita huset deltog i konferensen och att ”representanten för state departement” i själva verket endast är en obetydlig rapportskrivare om religiös frihet i Mellanöstern från en av många avdelningar inom State departement.

Pengar ner i sjön
Deltagarna, varav många ingår i dawronoye-sekten, fick bo på ett av stans finaste hotell, fyrstjärniga Radisson RED hotell och äta trerätters middag på en av de mest kända och dyraste restaurangerna i Bryssel. På en konferens om ett folkmordsutsatt folk hade Adaktusson dessutom den dåliga smaken att korka upp champagne och skåla under inledningen (!). Med resor, boende, champagne och andra kostnader inräknade kan kostnaden för den kritiserade konferensen ha uppgått till så mycket som en halv miljon kronor. En hiskelig summa pengar för ett praktfullt tredagarsfiasko signerat Lars Adaktusson och dawronoye.