Den 1 april ringer klockan för en av mänsklighetens äldsta oavbrutna traditioner. Assyrier över hela världen välkomnar det nya året, Akitu, som i år markerar starten på år 6776.

 

Akitu, eller Kha b’Nisan (den första april), är inte bara en fest för att fira våren utan en hyllning till civilisationens början. Festivalen sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden till det antika Assyrien, där den var den viktigaste händelsen i den assyriska och babyloniska kalendern.

Mytologins rötter: Kampen mellan ordning och kaos

Ett av de tidigaste dokumenterade nyårsfirandena härstammar från det gamla assyriska riket där man firade det som är känt som Akitu. Firandet var en hyllning till gudarna och markerade vanligtvis vårens ankomst och början av det nya året enligt den tidens kalender. Med vårens ankomst vaknar naturen till liv och blommor, träd och all annan grönska återfår sin fruktbarhet. Därför ansågs det förr i tiden vanligt att det nya året började med denna livsförnyelse. Man firade alltså naturens uppvaknade.

Firandet har också sina rötter i en gammal mytologisk berättelse om en gudinnas kärlek. Inanna, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna. I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuz mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftermål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.

År 6776: En tidsräkning med djupa anor

Medan den gregorianska kalendern skriver 2026, kliver den assyriska tidsräkningen i år in i 6776. Denna kalender tar sin början år 4750 f.Kr., vilket enligt traditionen markerar tidpunkten för de första stegen mot assyrisk civilisation och grundandet av staden Ashur. Denna kontinuitet fungerar som en stark identitetsmarkör för det assyriska folket, som trots historisk förföljelse och skingring i diasporan har bevarat sitt arv.

Firandet i kulturella föreningar världen runt

Trots att det assyriska folket idag är utspritt över hela jordklotet så är Akitu-firandet starkare än någonsin i de kulturella föreningarna. Från Södertälje i Sverige till Chicago i USA och de kvarvarande assyriska byarna i Nineveslätten i Irak, firas dagen med stolthet där man bär traditionella dräkter, spelar musik, dansar och anordnar kulturella föreläsningar med mera.

Akitu är mer än bara en fest. Det är en bro mellan ett förflutet och en levande nutid. När assyrier världen över säger ”Akitu Brikho!” (Gott nytt Akitu!), eller ”Rish shato Othureyto brikhto (Gott nytt assyriskt år) är det en hyllning till våren, nya årets ankomst samt uthållighet och kulturell överlevnad.