Nästan tre år efter den första ”strategiska” resolutionen finns inga konkreta resultat att peka på för den svenska EU-parlamentarikern, vilket får alltfler att inse att det bara var tomma ord och populism bakom Adaktussons agerande.

Den 12 mars 2015, för snart tre år sedan gick Kristdemokratiska EU-parlamentarikern Lars Adaktusson ut med ett pressmeddelande om att EU-parlamentet antagit en resolution om ”en fredad zon på Nineveslätten”. Adaktusson slog sig för bröstet för att ha drivit på beslutet och målade upp bilden av en stor strategisk vinst för assyrierna i Irak.

Den 4 februari 2016 firade Adaktusson för andra gången när EU-parlamentet antog hans förslag om att klassa Islamiska statens terror som folkmord. Ännu en stor och symboliskt viktig resolution enligt kristdemokraten.

Den 27 oktober 2016, kom den tredje resolution i EU-parlamentet med liknande innehåll som den som hade antagits 2015. Även denna gång gick Lars Adaktusson ut och gav allmänheten och svensk-assyrier en bild av att räddningen snart är här.

Vad har resolutionerna lett till och vilka konkreta åtgärder kan man se efter resolutionerna, det är en fråga som många svensk-assyriska väljare ställer sig. Svaret är nedslående, särskilt för den som trott på den bild som Adaktusson målat upp om viktiga politiska segrar.

Varken EU-parlamentet eller någon annan EU-institution har implementerat en enda rad i någon av de tre resolutioner som Adaktusson framställt som stora strategiska segrar. Precis som Hujådå tidigare förutspått ligger resolutionerna prydligt ordnade i EU-parlamentets stora arkiv på källarvåningen under parlamentsbyggnaden och samlar damm.

Den svenska EU-parlamentarikern berättade nämligen inte för väljarna att resolutionerna är icke-bindande och att EU-parlamentet så gott som varje vecka antar ett stort antal resolutioner som i praktiken är totalt värdelösa och som inte leder till någon som helst åtgärd.

Genom att så medvetet överdriva innebörden av betydelselösa resolutioner har Adaktusson agerat ytterst populistiskt i syfte att locka svensk-assyriska väljare inför riksdagsvalet som äger rum i september i år. Men taktiken kan slå tillbaka nu när alltfler ur den väljargrupp som Lars Adaktusson velat föra bakom ljuset känner sig lurade och utnyttjade.