Representanthuset i USA:s kongress har erkänt folkmordet 1915. Hujådå synar beslutet ur ett assyriskt perspektiv.

Den ena kammaren i USA:s kongress, representanthuset, har antagit en resolution som erkänner folkmordet 1915. Hur relevant är beslutet för assyrier och vilka delar är problematiska? Hujådå granskar beslutet utifrån ett assyriskt perspektiv.

Symboliskt beslut

Beslutet i representanthuset är icke-bindande och har därför beskrivits som symboliskt. Det har inte heller behandlats i kongressens andra kammare, senaten. För att bli lag ska en resolution förutom godkännande i representanthuset och senaten slutgiltigt signeras av USA:s president. Det är osannolikt att resolution 296 kommer att antas av senaten och ännu mer osannolikt att president Trump kommer att signera den. Representant-husets antagande av resolutionen kan liknas vid den svenska riksdagens erkännande av assyriska folkmordet 2010, ett beslut som den svenska regeringen inte är tvungen att följa och som den inte heller har följt.

Fokus på armenier

Resolutionen har det officiella namnet ”Affirming the United States record on the Armenian Genocide”. Den är utformad på ett sätt så att den sätter folkmordet på armenierna i fokus och åsidosätter därmed assyrier och greker. Assyrierna nämns endast en gång i resolutionstexten men då uppdelade i kyrko-sekter istället för en etnisk folkgrupp som armenierna. Detta återspeglar det faktum att den armeniska lobbyn är betydligt starkare i USA och att armeniska organisationer har drivit frågan om det armeniska folkmordet under många decennier.

Politiskt slagträ

Erkännandet i representanthuset kommer i en tid då relationerna mellan USA och Turkiet är ansträngda. Samma ledamöter i representanthuset som år efter år har röstat emot resolutioner om folkmords-erkännande har nu röstat för. Det visar att frågan utnyttjas för andra politiska syften, något som Turkiet har varit snabba att peka på i sina försök att misskreditera och spela ner betydelsen av resolutionen. Paradoxalt nog kan man säga att den största vinnaren av beslutet är den kurdiska separatistiska rörelsen i Syrien. Den försöker slå in en kil mellan USA och Turkiet för att säkra fortsatt amerikanskt stöd för sin kontroll av de nordöstra delarna av Syrien och tvinga Turkiet ur området.