Den turkiske journalisten Serdar Korucu har gett ut en bok som följer det assyriska folkets hundraåriga resa – från Seyfo 1915, genom 90-talets olösta mord, fram till dagens försiktiga drömmar om återvändande. Genom 38 vittnesmål från assyrier i Turkiet och i diasporan tecknas en gemensam mening: vi hör hemma här.
Boken heter på turkiska Biz Bu Topraklara Aitiz – ”Vi tillhör dessa marker” – och är utgiven av İstos Yayın i Istanbul. Titeln är hämtad ur en tidigare tv-intervju med Antiokias patriark och syrisk-ortodoxa kyrkans överhuvud Moran Mor Ignatius Afrem II, som ska ha sagt: ingen vill lämna sitt hem, vi hör hemma här. Meningen följde med Korucu in i bokprojektet.
En journalist som gräver i minoriteternas historia
Serdar Korucu, verksam som redaktör på CNN Türk, har under åren gett ut en rad böcker om de grupper som den turkiska officiella historieskrivningen helst lämnar i marginalen – greker, armenier, judar. Nu är det assyriernas tur, genom boken ”Vi hör hemma här”.
Röster från ett folk i rörelse
Korucu har inte nöjt sig med assyrier i Turkiet – han har följt dem ut i diasporan och intervjuat assyrier i flera länder där dem idag är bosatta.
Bland rösterna finns patriark Ignatius Afrem II, flera metropoliter, och Erol Dora – den första assyriern i Republiken Turkiets parlament sedan det osmanska parlamentets dagar. Men det är inte de kända namnen som bär boken. Det är de andra.
Ett minne som inte vill släppa
Yusuf Aydın berättar i boken hur hans far 1993 dödades när fordonet han färdades i mot Midyat körde på en landmina. Det är en av flera röster från 1990-talets olösta mord. För många familjer i Tur Abdin var det inte Seyfo som väckte beslutet att lämna. Det var decennierna senare, när det började försvinna fäder och bybor utan att någon rättegång följde.
”Assyriska kvarteret utan assyrier”
Korucu lyfter också en samtida paradox. Turistekonomin i Mardin och Midyat bygger i stor utsträckning på det assyriska arvet: ”assyriskt vin”, ”assyriskt silver” (telkari), assyrisk arkitektur, assyriska gränder. Men själva folket är borta. Yuhanna Aktaş formulerar det skarpt: vi kallar det för Assyriska kvarteret, men det finns inga assyrier kvar i det. Ayten Ekinci fyller på – de flesta produkter som idag säljs under namnet ”syrisk/assyrisk” i Mardin existerar inte ens i den egna mattraditionen. Arvet blir varumärke. Men ett varumärke utan ägare.
”Inte ett slut, utan en början”
Det som gör boken intressant är inte att den bekräftar det assyrier redan vet. Det är att den gör det från ett turkiskt förlag, av en turkisk journalist, på turkiska – och att den låter 38 assyrier tala utan något filter.
I en intervju med Agos säger Korucu själv att de 38 rösterna inte räcker. En av hans intervjupersoner, Simon Poli, lär ha sagt att varje familj har fem filmer i sig, inte bara en. Korucu håller med. Boken, säger han, är inte en slutpunkt utan en början. Han hoppas att fler liknande arbeten görs innan vittnena försvinner med sina berättelser.
Förutom Assyria Posts rapportering har Assyria TV gjort en längre intervju med Korucu om bokprojektet. Boken finns nu i turkiska bokhandlar, utgiven av İstos Yayın. Boken kan bland annat köpas här.
