Det började med en enkel fråga från en elev: “Varför läser vi inte som vi talar, malfono?” För modersmålsläraren Simon Barmano blev den frågan en vändpunkt. I dag, efter ett helt yrkesliv i undervisningens tjänst, har han författat åtta läromedel på det moderna assyriska talspråket. Huyada har talat med honom om språk, identitet och ett uppdrag som vägrar ta slut.
Simon Barmano hör till den generation modersmålslärare som byggde sin gärning från nästan ingenting. Han utbildade sig till förskollärare vid lärarhögskolan i Jönköping mellan 1980 och 1986, och redan under studietiden arbetade han som hemspråkstränare och hemspråkslärare för assyriska barn – det vi i dag kallar modersmålslärare. Efter examen 1986 delade han sin tid mellan förskolan och modersmålsundervisningen, och från 1990 arbetade han heltid med språket. I dag är han pensionär, men släpper inte taget: fortfarande undervisar han två dagar i veckan.
Ett språk att läsa, ett annat att tala
När vi ber honom beskriva hur undervisningen såg ut i början målar han upp en värld långt från elevernas vardag. Materialet var skrivet på klassisk assyriska,
kthobonoyo – samma språk som han själv en gång lärt sig i kloster och kyrkor i Turabdin.
– Eleverna lärde sig läsa och skriva, men hade svårt att förstå innehållet, berättar han. Läromedlen var gamla och hade inte förnyats på länge. Och det fanns inga läromedel alls på det moderna talspråket, det språk de flesta faktiskt använder hemma och i vardagen.
Det var i det glappet som elevernas fråga föddes – och återkom: Varför läser vi inte som vi talar, malfono? Den lämnade honom inte i fred.
Parallellt med skolan höll Simon språkkurser för barn och vuxna inom Assyriska Turabdinföreningen i Jönköping, och engagerade sig i organisationer som ARS och ADO. Men frågan om vilket språk undervisningen egentligen borde bära följde honom genom åren.
Ett förbund och en webbplats
När det gamla Assyriska lärarförbundet lades ned blev det ännu svårare att ta fram nya läromedel. I början av 2000-talet återbildades därför organisationen under namnet Assyriska/Syriska Lärarförbundet i Sverige, med målet att samla landets modersmålslärare och utveckla nytt undervisningsmaterial. Här blossade en lång och viktig diskussion upp: skulle man bevara den klassiska assyriskan eller övergå till det moderna talspråket?
Ungefär samtidigt startade Simon och kollegan Ephraim Caan från Linköping, i samarbete med Skolverket, webbplatsen Tema Modersmål. Från 2003 producerade de artiklar, läxor och pedagogiskt material – allt på modern assyriska.
Mötet som avgjorde saken
Den verkliga vändningen kom vid en språkkonferens på Mariebergs folkhögskola i Norrköping 2007. Huvudtalare var språkprofessorn Abdulmasih Saadi från USA, som då arbetade med en översättning av Nya testamentet till modern assyriska.
– Hans översättning låg nära både den klassiska assyriskan och det moderna talspråket. Det gjorde texten tillgänglig och lättare att förstå, samtidigt som den bevarade och utvecklade språket, säger Simon. Redan då tänkte jag att om jag någon gång skulle skriva egna läromedel, skulle jag följa samma linje.
Efter konferensen var beslutet fattat. Han prövade materialet på sina elever och undervisade under en period på både klassisk och modern assyriska för att jämföra de båda formerna. Resultatet var entydigt: eleverna förstod mer, lärde sig snabbare och trivdes bättre.
Från nedläggning till nystart
Fram till 2018 anordnade förbundet i samarbete med Skolverket nästan årliga språkkonferenser för modersmålslärare från hela landet. Samma år tvingades dock samtliga Tema Modersmål-webbplatser läggas ned av ekonomiska skäl – ett bakslag för ett arbete som byggts upp under många år.
Men engagemanget överlevde. År 2024 anordnades en ny modersmålskonferens tillsammans med modersmålsenheten i Södertälje, återigen med professor Saadi som huvudföreläsare. Där presenterade Simon sina tryckta läromedel, som väckte stort intresse bland lärarna och resulterade i flera beställningar.
Åtta böcker – och ett arv
Sedan femton år tillbaka skriver och utvecklar Simon åldersanpassade läromedel på modern assyriska, formade efter den svenska skolans pedagogik. Hittills har det blivit åtta böcker, från förskola och lågstadium upp till gymnasiet, granskade och godkända av professor Saadi och kollegor i språkgruppen. I dag används de av modersmålslärare runt om i Sverige.
För Simon handlar allt detta om något större än grammatik och läromedel. Att kunna läsa, skriva och tala sitt modersmål är, menar han, avgörande för att språket – och därmed folket – ska leva vidare. Han återkommer gärna till två av sina förebilder, Naum Faik och Yuhanon Dolabani, vars ord burit honom genom yrkeslivet:
“Den som inte kan sitt språk vet inte varför han lever”, sa Naum Faik. Och Dolabani: “Utan språk räknas vår nation bland de döda.”
Det är, kan man säga, samma övertygelse som en gång fick en enda elevs fråga att förvandlas till ett livsverk.
Simon Barmanos läromedel är skrivna med det assyriska alfabetet och kan beställas via sbarmano@hotmail.com samt genom Läromedia.
