Södertälje anses vara ”den internationella huvudstaden”. Här finns människor från jordens alla hörn och en rik språkflora. Internationaliseringen har på många sätt varit positiv och berikat Södertäljes kultur- och näringsliv. Men i vissa stadsdelar har den – på grund av ett växande utanförskap – fått oönskade effekter, i synnerhet för skolan. Genom att utbilda lärare i tvåspråkighet vill folkpartiet säkra skolgången för barn i utanförskapsområden.
I Södertälje talas många språk, men i marginaliserade bostadsområden talas det knappt någon svenska alls. Den sneda fördelningen i befolknings- och ålderssammansättningen i utanförskapsområden har i princip trängt undan behovet av svenska som kommunikationsspråk. Istället dominerar språk som assyriska, finska och arabiska.
I skolan och klassrummet leder det ofta till kommunikationssvårigheter. De elever som inte behärskar det svenska språket väl tenderar att hålla sig till en begränsad vokabulär, med överhängande risk att halka efter i undervisningen.
För den uppväxande generationen med invandrade föräldrar är en bra svenska nödvändig för att uppnå godkända betyg. Förhoppningen är att dessa ungdomar vidareutbildar sig och gör karriär längre fram i livet. Utanförskapets gissel skapar dock alltjämt nya hinder i deras utveckling och leder alltför ofta till en utsatt tillvaro. Samtidigt kan det vara svårt att upprätthålla sitt modersmål. Istället för att bli flerspråkig, och dra nytta av den fördelen som det innebär att till fullo behärska olika språk, tenderar man att bli halvspråkig.
Folkpartiet har motionerat om att utbilda lärare i tvåspråkighet för att motverka utvecklingen som leder till halvspråkighet och ett ökat utanförskap. Idén med tvåspråkiga lärare stödjer sig på dokumenterade framgångar i finsk-svenska skolor samt en betydande forskning på området.
Undersökningar har visat att det är bra för alla i klassrummet när en lärare har en insikt i tvåspråkighet och elevernas språkliga bakgrund. Istället för att ett samtal abrupt avbryts mellan elev och lärare, på grund av elevens bristande kunskaper i svenska, kan läraren på ett smidigt sätt förklara ett komplicerat ord. Det svenska ordet blir tillgängligt för de övriga eleverna samtidigt som läraren behåller fortsatt fokus på ämnesundervisningen.
Vinsterna av att utbilda lärare i tvåspråkighet är bättre kommunikation i klassrummet och ökad kunskapsnivå i undervisningen. En sidoeffekt är att tvåspråkiga eller halvspråkiga individer bekräftas som fullvärdiga deltagare i klassrummet, vilket i sin tur borgar för en bättre integration i skolan och senare ute i samhället.
Vidare framhåller språkforskare att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång. Därför är det viktigt att beakta alla språk, inte bara engelska eller andra språk med hög status.
EU har ett brett program för pedagogisk verksamhet, varför Södertälje kommun snarast bör utreda möjligheterna att få ekonomiskt stöd för utbildning av lärare i tvåspråkighet. Utbildningskontoret har svarat positivt på folkpartiets motion. Det finns därmed förhoppningar om att nämnda pedagogik kommer även Södertäljes skolor till gagn inom en snar framtid.