Taina Kantolas och Lennart Warrings bok om det assyriska folkets historia, kultur och världsåskådning har precis utkommit på Tigris Press.

För flera år sedan bestämde författarna Taina Kantola och Lennart Warring i samråd med Augin Kurt Haninke och Fehmi Barkarmo att skriva en bok som skulle handla om assyriernas ursprung och deras utveckling som ursprungsbefolkning under flera årtusenden, även efter Nineves fall när det assyriska riket hade gått under. Att en sådan bok behövdes var det ingen som helst tvekan om. Det fanns många nya forskningsrön, inte minst från professor Simo Parpola, som var värda att diskuteras offentligt.

Nu har boken Assurs folk till slut utkommit på Assyriska riksförbundets förlag Tigris Press.

– Utgivningen har försenats bland annat på grund av Lennarts bortgång hösten 2014, berättar Taina Kantola. Lennart, som var idéhistoriker, hade ansvar för bokens research, ett arbete som pågick i två årtionden. Han var en flitig forskare själv och bokens källförteckning var från början 18 sidor lång. Vi har förlorat en tänkare och en eldsjäl som kände starkt för assyrierna.

Assurs folk försenades även på grund av svårigheterna att hitta ett lämpligt förlag. Förlaget Natur och Kultur var intresserat av ämnet men dock inte den berättelse som författarna ville ge ut i Assurs folk. De ville ha en annan bok, som gavs ut hösten 2015 med titeln Arvet och arvtagarna och som handlar om Mesopotamiens många folk. Tigris Press har nu gett ut en version av den ursprungliga boken Assurs folk. I den vill författarna belysa assyriernas urgamla kulturarv från ett annat perspektiv än det traditionella, där assyrierna enbart anses vara ett av forntidens krigarfolk.

– Det som de flesta vet om assyrierna och de assyriska rikena är att assyrierna var krigiska och att de assyriska rikena hade en imperialistisk agenda, berättar Taina Kantola. Det har inte funnits någon berättelse där man lyfter fram de assyriska lärdas betydelse för den kulturella utvecklingen i Mesopotamien och senare även för oss. Den luckan har vi velat fylla.

I boken redogör författarna hur assyrierna bevarade och vidareutvecklade det sumeriska kulturarvet, inte bara som medborgare i de assyriska rikena under en mycket lång tid utan även senare när det inte längre fanns något assyriskt rike. Även under perserna och grekerna utvecklades den assyriska kulturen och de assyriska lärda fick rollen som kulturförmedlare. Den arabiska översättningsrörelsen hade inte kunnat uppstå utan assyriska lärda som gjorde en avgörande insats. Trots att den assyriska översättningsrörelsen – så borde den enligt författarna kallas – har varit känd en längre tid har den inte fått den uppmärksamhet som den förtjänar.

Författarna lyfter fram några assyriska vetenskapsmän som har spelat en viktig roll i den kulturella utvecklingen i Mesopotamien, vetenskapsmän som har fallit i glömska. En orsak till detta osynliggörande är att de ofta använde sina arabiska namn och lyftes fram som arabiska vetenskapsmän. I Assurs folk berättar författarna om dessa genier – det finns inget annat ord som kan beskriva dem bättre – under deras assyriska namn.

– Det handlar om stora matematiker som Thabit ibn Qurra, stora översättare som Hunayn ibn Ishak och astronomen som var först med att lansera teorin om en heliocentrisk världsbild. När man läser om deras livsverk häpnar man över deras intellekt och arbetskapacitet. Att de kunde uträtta sådana stordåd berodde inte enbart på deras genialitet utan även på deras familjetraditioner. Kunskaperna gick i arv, ofta i tusentals år, och varje ny generation kom med nya rön som lades till det gamla bygget. Tack vare denna kunskapssyn kunde det intellektuella arvet överleva och utvecklas från det ena årtusendet till det andra.

Vad kan en assyrier i dagens Sverige få ut av att läsa boken?

– Framför allt kan man som assyrier känna sig oerhört stolt över förfädernas stora livsverk, över deras breda allmänbildning och deras arbetsmoral och etik. Att assyrierna, som en folkspillra efter alla förföljelser, ändå kunde hålla ihop sina samhällen och dessutom bidra till hela mänsklighens kulturella utveckling är någonting som man kan förundras över under läsningens gång. Om vardagen med alla motgångar, förföljelser och känslan av att vara i underläge hotar att ta över kan det vara befriande att läsa om förfädernas mod och motivation att föra arvet vidare. Kanske kan boken även ge en gnista till en skoltrött tjej eller kille att läsa vidare och för egen del känna att man är en del i ett viktigt sammanhang. Det behövs nya krafter och ny motivation för att kunna bevara en kulturskatt som vi i dag riskerar att förlora i en våldsam och destruktiv tid.

Boken Assurs folk kan även fungera som ett uppslagsverk för läsare som vill veta mer om sumerernas och senare assyriernas samhällssyn, deras religion, deras världsuppfattning och deras storslagna berättelser som legenden om kung Gilgamesh och gudinnan Inanna.

Författarna Taina Kantola och Lennart Warring har tidigare gett ut böckerna Gilgamesheposet (Natur och Kultur 2001), Inanna – skymningens drottning(Atlantis 2011) och Arvet och arvtagarna (Natur och Kultur 2015).

Assurs folk kan köpas här.