Vilka är fördelarna och nackdelarna av att komma till ett nytt samhälle med mänskliga rättigheter, större förutsättningar och fler möjligheter, men mer krav och skyldigheter? Vad innebär det att leva som minoritetsbefolkning i ett samhälle så långt bort ifrån de normer man tidigare vant sig vid, även om de tillhörde ens egna eller samhället man tidigare bodde i? Dessa och många andra frågor kom Fuat Deniz att ägna en stor del av sitt liv åt.
Dessa frågor och många fler besvaras utifrån en vetenskaplig grund, med assyrierna som exempel, i hans avhandling som gavs ut 1999 av Uppsala Universitet. Avhandlingen handlar om vad som händer när etniska grupper flyttar från ett land till ett annat, här handlade det då om assyrierna och vad som hände när de kom till Sverige.
Inom svensk etnicitetsforskning fanns det innan Fuats avhandling väldigt få studier om etniska gruppers förändrade etnicitet i ett längre historiskt perspektiv. En minoritets odyssé täckte detta problem men belyste även hur etniska gruppers identitet kunde utformas i ursprungsmiljön och i det nya landet Sverige.
För mig som svensk-assyrisk ungdom var det något nytt att läsa ett sådant verk som Fuats avhandling. Dels fick jag lära mig mycket om den tidiga svensk-assyriska historien. Men det som verkligen väckte mitt intresse var att se hur vetenskap kan förklara vår situation i hemlandet och i diasporan. En stor del av avhandlingen ägnas åt att redogöra viktiga sociologiska begrepp och termer som; upprätthållandet och transformationen av en etnisk identitet, skillnaden mellan nation och stat, innebörden av mångfald och mycket mer. Läsarens förståelse för dessa begrepp gör att den senare kan förstå tillämpningen av dessa på den assyriska gruppen i Sverige.
Genom att läsa Fuats avhandling kunde jag äntligen förstå de framgångar och förändringar som vårt folk genomgått i sitt nya samhälle och land. Jag kunde förstå bakgrunden till de konflikter och splittringar som ägt rum under den moderna historiens gång. Jag kunde förstå klyftan mellan den första och andra generationens invandrar-assyrier och hur ansvarsrollen helt plötsligt skiftat från den äldre (pappan) till de yngre (barnen). Jag kunde förstå innebörden av ett gemensamt språk, tradition, kultur och historia. Vikten av att ha ett fungerande föreningsliv, aktiviteter som förenar bröder och systrar och organisationer som främjar assyriers rättigheter i diasporan såväl som i deras ursprungsländer. Allt detta och mycket mer kunde jag förstå på en vetenskaplig grund. Men viktigast av allt var att jag kunde förstå hur assyriernas resa hittills formats men även vad som krävs för att de någon gång ska kunna nå sina mål. Jag kunde förstå vilken irrfärd och äventyrlig resa vi begett oss ut på och hur vi måste göra för att slutligen hitta hem.
Fuats avhandling finns nu tillgänglig på forskningsportalen Diva på följande länk. Jag vill personligen tacka Fuat Deniz för allt det han gjort och betytt för den assyriska rörelsen. Genom sin forskning och hans outtröttliga engagemang på många andra plan lade han en grundsten i det assyriska fundamentet i Sverige. Må hans själ vila i frid. Hans minne lever för alltid bland det assyriska folket.
