I en artikel i tidsskriften ”Near Eastern Archaelogy” skriver man om nya upptäckter av forntida assyriska militärläger.
De assyriska militärläger som man skriver om uppges ha skapats omkring 700 f.Kr. under nationens militära erövringar i Mellanöstern. Den första upptäckten kom från en bild inhuggen i stenmurarna av den assyriska kungen Sennacheribs palats som firar hans erövring av staden Lachish, en stad söder om Jerusalem.
Genom att matcha landskapet som finns inhugget i reliefer med egenskaper i det faktiska landskapet med hjälp av flygfotografier kunde man skapa en virtuell karta till platsen för den assyriska konungens läger. Detta ledde till ruiner som i storlek och form liknade lägret i Sennacheribs reliefer. Arkeologiska undersökningar av platsen fann inga bevis på mänsklig bosättning på 2600 år, exakt från den tiden för Sennacheribs invasion av staden Lachish. Platsen visar sig ha varit övergiven och obebodd i århundraden efter assyriernas invasion. Det antika arabiska namnet för ruinerna var dessutom ”Khirbet al Mudawwara”, vilket betyder ”Ruinerna av den invaderande härskarens läger”.
I andra undersökningar i Palestina hade man hittat en väldigt liknande ruin, norr om Jerusalem. Man fann att den också troligtvis varit ett militärläger men antog att den hade byggts av Titus under den senare romerska invasionen av Jerusalem. Titus var en romersk kejsare som regerade från år 79 e.Kr. fram till sin död och han var son till Vespasianus. Under tiden då hans far var regent fick Titus uppdraget att kriga mot upproriska judar vilket ledde till erövringen av Jerusalem år 70.
Det anmärkningsvärda med detta militärläger var dock att det var ovalt. Romerska militärläger är kända för att alltid ha varit rektangulära, ovalt däremot var ett karakteristiskt drag för formen av assyriska militärläger. Kullen där lägret låg kallades på arabiska ”Jebel el Mudawwara”, vilket betyder ”Berget av den invaderande härskarens läger”.
Enligt tidskriften verkar alltså detta ha varit platsen för Sennacheribs läger från belägringen av Jerusalem som finns omnämnd i Bibeln. Med hjälp av vad man lärt sig från dessa två första belägringsläger har nu ytterligare assyriska militärläger identifierats. I en del fall har det också varit möjligt att använda de nyupptäckta lägren för att lokalisera platser för forntida städer som man vet belägrats av assyrierna, men vars platser varit okända eller osäkra fram till idag.
Artikeln i tidskriften visar att det fortfarande finns många arkeologiska utgrävningar som ännu inte gjorts och att fynden av dessa kan lära oss mycket om denna civilisations historia. Vi får hoppas att fred kan bevaras i dessa områden så att möjligheten ges för den assyriska historien att se dagens ljus och uppnysta fler hittills okända mysterier och historiska skildringar.
