I den pågående uppmärksammade rättegången mot det assyriska S:t Gabrielklostret i Turabdin, sydöstra Turkiet, har nya uppgifter framkommit. Nu påstår byvakter att klostret tidigare varit en moské som förstördes och att klostret uppfördes på dess plats. Nyheten upprör assyrier världen över.

I onsdags i förra veckan inleddes rättegången i Midyat. Bakgrunden till rättegången är att tre byar runtomkring S:t Gabrielklostret vill ta över landområden som har tillhört klostrets stiftelse sedan hundratals år tillbaka.

Enligt källor, som Hujådå varit i kontakt med, kallades Biskopen Samuel Aktas till domstolen i tisdags för att svara på de nya och grundlösa anklagelserna mot honom och klostret. I de nya anklagelserna påstår byvakterna att klostret tidigare ska ha varit en moské som förstördes och at klostret uppfördes på dess plats.

I Midyat försöker mörka krafter, understödda av staten, att omvandla den juridiska tvisten till en religiös och politik tvist. De skapar en hatisk stämning mot de kristna assyrierna och klostret genom att uppvigla folket till heligt krig, Jihad. Byfogden i byn Yayvantepe hotade, helt öppet inför åklagaren, att förstöra klostret. Det är ett bevis på hur dessa herrar agerar fritt med turkiska statens goda minne.

Konfiskeringen av klostrets marker är ett sätt att avskräcka assyrier att bo kvar i sitt hemland och de assyrier som vill återvända till sina hemtrakter. Feodalsystemet är mycket starkt i området och den turkiska staten uppmuntrar återigen till ockupation av mark som tillhör assyrier.

St Gabrielklostret grundades år 397 efter Kristus, långt innan både islams och turkarnas ankomst till området. Klostret har sedan grundandet varit ett viktigt läro- och kulturcentra för assyrierna i Turabdin och spelar alltjämt en stor roll som hoppets symbol för assyrier.