Det pratas mycket om pengar och framgång. För många har livets mål blivit att tjäna så mycket pengar som möjligt. Men blir vi lyckligare av det? Med pengar kan man unna sig mer, men en god ekonomi är snarare ett sätt att uppnå andra mål. Internationella ekonomer talar allt oftare om tillit, hederlighet och förtroende som förutsättningar för en stabil och god ekonomi. De menar att man måste agera utifrån insikten att ekonomisk tillväxt är ett medel, inte ett mål. Det måste vara de immateriella värdena som är målet.
Glöm inte att ekonomin är till för människorna, inte människorna för ekonomin. Ett samhälle gör inte skäl för namnet välfärdssamhälle om det förlorar sina barn och sin ungdom ut i rotlöshet och vilsenhet. Trots att vi idag har större möjligheter att utvecklas än någonsin tidigare, så är toleransen mellan människor sämre än någonsin. Vi lever i ett allt tuffare samhällsklimat där våld, missbruk och brottslighet bland våra unga ökar.
Vad gör regeringen? De avstår från den traditionella kärnfamiljen. Regeringen menar att de 70 % av barnen som växer upp i kärnfamiljer klarar sig fint och där behövs det inga åtgärder. Istället vill de skapa goda och trygga förhållanden för andra typer av familjekonstellationer. Men är det verkligen så att alla kärnfamiljer fungerar bra? Nej, vi vet att alla familjer inte fungerar så som man skulle önska. Därför är det orimligt att försumma samhällets grundsten och att rasera föräldrars självförtroende. Jag tycker istället att vi ska ställa upp på familjerna.
100 000 Barn mobbas i skolan och jag är övertygad om att devisen ”Sådan skola sådant samhälle” stämmer. Det duger inte med försagdhet eller tafatt kommentarer. Kravlöshet är inte liktydigt med kärleksfullhet. Det måste vi komma ihåg. När eleven skrivs in i skolan ska också föräldern eller föräldrarna skrivas in där. De måste känna att de har ett ofrånkomligt ansvar. Det är naturligtvis vad de allra flesta föräldrar önskar, men relationen mellan skola och föräldrar måste bli fast och ständig och inte som nu i många fall slapp och tillfällig.
De ekonomiska besluten kanske inte i första hand skapar det allt tuffare samhällsklimatet. Kanske är det förmynderiet mot familjerna? Kanske är det sveket mot skolan? Kanske är det borttagandet av föräldrarnas ansvar? Kanske är det bristen på opinionsbildning för de immateriella värdena som gjort oss till ständigt accelererande kravmaskiner? Våra försummelser när det gäller att skapa respekt för människovärdet har lett till större klassklyftor och mottsättningar än vad en misslyckad fördelningspolitik gjort. Försummelser som får våra ungdomar att känna utanförskap vilket leder till våld och missbruk.Familjer i harmoni borgar för ett öppet och fördomsfritt samhälle, med ömsesidig respekt för individen. Därför måste vi ge barn en chans att växa i en familj med kärleksfulla föräldrar. Vi måste även måna om ett samhälle där familjen stöds av politiker, dagis, skola, fritids och idrottsorganisationer. Ett samhälle med vuxna som skapar tid, rum, kärlek och respekt för våra unga. Om vi främjar dessa värden och stödjer familjen finns positiva förutsättningar för såväl individ som samhälle.