För några veckor sedan kom den turkiske presidenten på det första statsbesöket till Sverige med ett stort följe på fler än hundra diplomater och affärsmän. Två i presidentens följe väckte uppmärksamhet; biskopen och affärsmannen som dömts till 11 års fängelse och belagts med reseförbud, skriver Dikran Ego.

Bland den stora delegationen stack två personer ut från mängden. Den ena bar en unik klädsel och var därmed omöjlig att missa. Personen i fråga var biskop Yusuf Cetin som har sitt säte i Istanbul. Biskopen togs med till Sverige av två anledningar. Det ena är för att vara något slags bevis för hur bra Turkiet behandlar sin assyriska minoritet. Det andra var för att tysta den assyriska lobbyn/opinionen som gav Turkiet huvudbry genom att driva igenom ett erkännande av Seyfo-folkmordet 1915 i Riksdagen.

Det turkiska tricket att påverka den svenska och assyriska opinionen genom att skylta med en biskop under resan misslyckades kapitalt. Tvärtemot turkarnas plan mobiliserades den assyriska opinionen ännu mer och protesterade mot både biskopen som lät sig utnyttjas som en bricka i spelet och turkiets president Abdullah Gul.

Under sitt tal i Riksdagen målade Abdullah Gul upp en vacker och demokratisk bild av Turkiet de senaste 10 åren. Gul lyfte särskilt fram assyrierna som Sveriges och Turkiets gemensamma angelägenhet i sitt tal. Han sade bland annat att Turkiet arbetar hårt och uppriktigt för att förbättra situationen för assyrierna i landet. Som bevis på hur väl Turkiet behandlar sin assyriska minoritet hänvisade Gul till biskop Yusuf Cetin som är ett unikt inslag i delegationen till Sverige och något som aldrig tidigare har skett i republikens 90-åriga historia. 

Den utopiska bild som Abdullah Gul målade upp i sitt tal där han hänvisade till biskop Yusuf Cetin, spräcktes av riksdagsmannen Yilmaz Kerimo. När Kerimo ställde frågor om varför S:t Gabrielklostrets egendomar har konfiskerats, varför historiska kyrkor omvandlas till moskéer och assyrierna nekas minoritetsrättigheter, hade den märkbart överraskade Gul svårt att formulera ett vettigt svar. 

I dagens verkliga Turkiet har myndigheter konfiskerat det 1700-år gamla S:t Gabriel Klostrets egendomar. Man pekar ut assyrier som femtekolonnare och förrädare i nytryckta skolböcker. Stora landområden tillhörande assyrierna i Turabdins byar har konfiskerats. Assyrierna saknar status, räknas inte som minoritet och får inte heller åtnjuta rättigheter som andra medborgare. Det som är ironisk är att just biskop Yusuf Cetins församling i Istanbul nekades öppna en förskola med assyrisk inriktning. Myndigheterna som avslog ansökan motiverade sitt beslut så här: ”Ni är ingen minoritet, därför kan ni inte undervisa i ett främmande språk”. Som framgår av myndighetens svar räknas inte assyrierna som minoritet, men inte heller som ursprungsbefolkning. Trots detta ställer biskop Yusuf Cetin upp för att ge sken av att allt är frid och fröjd i Turkiet.

Den andra unika personen som gjorde president Gul sällskap under Sverigebesöket är av en helt annan sort. Mehmet Emin Karamehmet är en av Turkiets och världens rikaste män.

Under flera år har en ägartvist om Turkcell, som är den ledande mobiloperatören i Turkiet, pågått mellan TeliaSonera och Mehmet Emin Karamehmet. 1993 inledde Karamehmet ett samarbete med TeliaSonera och Ericsson. Samarbetet skulle gå ut på att TeliaSonera skulle bidra med sitt kunnande i att driva en mobiloperatör och Ericsson skulle bidra med tekniskt kunnande. Karamehmet lurade dock senare sin affärspartner TeliaSonera. Han sålde samma aktier först till TeliaSonera och sedan till ryska Altimo. Under turerna har han även tvingat till sig stora summor pengar i mutor från Ericsson som fick bygga den mobila telekominfrastrukturen i Turkiet. Den som vill kan här läsa om Karamehmets turer med TeliaSonera och Altimo

År 2009, efter många års processande dömde skiljedomstolen i Genève Karamehmet att betala ett skadestånd på 7 milliarder kronor till TeliaSonera. Men Karamehmet fortsatte att hålla i tyglarna i styrelsen för det gemensamma bolaget, tills han i början av 2010 fälldes för bedrägeri i en brottsdomstol i Istanbul. Mångmiljardären fick drygt 11 års fängelse och reseförbud för förskingring mot två banker, Pamukbank och Yapikredi.

Det är just denne Karamehmet som har reseförbud som var med i President Guls delegation. Karamehmet var även bjuden till kungahusets galamiddag på kungliga slottet den 11 mars 2013. Listan på gäster som var med på galamiddagen kan ses här. 

Att en dömd person med reseförbud skulle vara med i presidentens följe var svårt att tro. För att vara säker bortom allt tvivel har jag mejlat till presidentens kansli och frågat. Den 21 mars 2013 kom svaret från presidentkansliet som bekräftar att Karamehmet var med på både resan och galamiddagen på kungahuset.     

Å ena sidan har Turkiet de senaste åren fängslat mer än 9000 oppositionella och blivit världsetta, före Iran och China, på att fängsla journalister. Förtrycker minoriteter och nekar assyriernas existens. Å andra sidan gör en dömd bedragare belagd med reseförbud presidenten sällskap till Sverige. Det här är turkisk demokrati i ett nötskal. 

Dikran Ego