Seyfo-frågan berör många. Trots det är det inte ofta man tar sig an vetenskapliga böcker för att lära sig om Seyfo. I brist på alternativa böcker som behandlar Seyfo-frågan på ett enkelt och pedagogiskt sätt bryter Svante Lundgrens bok I svärdets tid dock mönstret. Boken är populärvetenskaplig och den första av sitt slag. En ”måste-bok” för alla som vill bredda sin kunskap om Seyfo – Folkmordsfrågan.

Boken I svärdets tid handlar om det osmanska folkmordet – Seyfo 1915 – på assyrier, armenier och greker . Svante Lundgren är teologidoktor och universitetslärare på Åbo Akademi i Finland och har judendomen som arbetsområde. Han är även författare till böckerna I Bödelns Tid och I Hjältens Tid, som handlar om förintelsen mot judarna. Efter att ha kommit i kontakt med assyrierna började han även intressera sig för folkmordet 1915.

I svärdets tid är baserad på forskning på området. Boken är en populariserad version av andra mer vetenskapliga böcker/källor. Författaren var noga med att ta med alla folkgrupper som utsattes för folkmordet. Från assyrierna i Turabdin och armenierna i Ankara till grekerna i Trakien.

En intressant detalj att erinra är att Lundgren ger utrymme för det turkiska perspektivet som förnekar folkmordet och till och med bekämpar sanningen om folkmordet 1915. Boken behandlar således alla folkgrupper som utsattes för folkmordet samt de förnekelseargument av folkmordet som den turkiska staten står för. Att Lundgren väljer att behandla alla dessa delar tyder på hög objektivitet och höjer trovärdigheten som därmed också gör boken mer läsvärd.

Lundgren serverar läsaren det mest väsentliga från flera vetenskapliga källor. Med sitt tydliga språk och sin pedagogiska berättarstil är I svärdets tid ett populärvetenskapligt alternativ för den som är mindre benägen att läsa böcker/källor av mer akademisk natur.

När det gäller armenierna och grekerna har Lundgren använt sig av flera källor. Kapitlen som handlar om assyrierna och Seyfo 1915 är till stor del baserade på David Gaunts pionjärarbete Massacres, Resistance, Protectors: Muslim-Christian Relations in Eastern Anatolia During World War I.

I boken finns det intressanta detaljer som klargör att folkmordet var noga planerat och landsomfattande – i till exempel Angora, som idag är huvudstaden Ankara – var majoriteten av invånarna katolska armenier. De talade turkiska, hyste inga patriotiska känslor för Armenien och kallades sig inte ens armenier. Men inte heller dessa kom undan.

Assyrierna i sydöstra Turkiet i Turabdin, grekerna i Trakien som ligger i den Europeiska delen av dagens Turkiet och armenierna i Ankara som geografiskt ligger i landets mittpunkt var alla folkgrupper som inte passade in i den nya turkisk-muslimska nationen och därför eliminerades. Detta ger en geografisk bild av folkmordet.

Boken behandlar även det Nordiska engagemanget som är intressant för skandinaver. Många nordiska missionärer gjorde stora humanitära hjälpinsatser för dem som utsattes för massmord och deportering under Seyfo – folkmordet. Nordiskt engagemang har även förekommit på den politiska arenan. Fascinerande läsning är kapitlen om Polarforskaren Fridtjoft Nansen (1861-1930). År 1920 utsågs Nansen av Nationernas Förbund (dagens FN) till flyktingkommissarie. Som flyktingkommissarie skapade han de s.k. Nansenpassen, vilket gav mer än 300 000 statslösa armenier internationellt erkända pass. 1922 belönades Fridtjoft Nansen med Nobels fredspris för sitt humanitära arbete.

Som en sann humanist kommenterade Fridtjoft Nansen med följande citat även de europeiska staternas svek och hyckleri gentemot armenierna: ”Ve det armeniska folket, att det blev indraget i europeisk politik! Bättre hade det varit om dess namn aldrig hade blivit nämnt av en europisk diplomat”.

I bokens inledning skriver författaren: ”Den enda historiografiska fråga som jag mer utförligt tar upp är den som, tyvärr, är den dominerande i debatten: var detta folkmord eller ej?”

Svaret på frågan kommer i slutet av boken med meningar som följer: ”Det här är en politisk, inte en vetenskaplig tvistefråga. Den historiska frågan är avgjord sedan länge: det var ett folkmord. Okänt bland den stora allmänheten och förnekad av Turkiet. Just därför borde man tala klarspråk om det”.

Boken rekommenderas stark för den som vill sätta sig in i Seyfo – folkmordsfrågan utan att behöva gå igenom många olika källor med krångliga vetenskapliga formuleringar. Boken är utgiven av Sahlgrens förlag, 2009, och skulle även kunna användas som kurslitteratur.

[FOTNOT: Den 18:e september kommer Svante Lundgren till Sverige för presentationen av sin bok. Den som vill träffa Svante Lundgren och köpa boken I svärdets tid har möjlighet att göra det på plats. Mer information här.]