En assyrisk besökare till det internationella biblioteket i Stockholms stadsbibliotek fick en tråkig överraskning och ger sin syn på frågan i denna insändare.

Ja, ni läste rätt. Böcker på assyriska gallras bort vid Stockholms stadsbibliotek, dvs. de slängs. Det var den bittra sanningen som jag och en vän fick erfara vid ett besök på Internationella biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek.

Varför kan man ju då undra, och det är av den enkla anledningen att det inte finns några låntagare och läsare.

Vi visste båda sedan tidigare att biblioteket hade långt fler titlar i sin samling än vad som denna dag gick att hitta på hyllan. I samtal med den tjänstgörande bibliotekarien fick vi det förklarat för oss att det inte finns några läsare av böcker på assyriska, och detta bygger inte på antaganden utan varje gång en bok lånas ut registreras det i deras system och därifrån är det sedan lätt att ta fram korrekt statistik. Böckerna tas först tas ner i magasin och därefter omvärderas de av biblioteket och de äldsta titlarna gallras bort. Gallringen görs två gånger om året.

På frågan varför böckerna istället inte kan skänkas till andra institutioner var svaret att det inte finns några intresserade.

Så är även intresset för att läsa assyrisk litteratur svalt, i alla fall om ni frågar mig. En av de största anledningarna till det är att de få böcker som författats och publicerats är på klassisk assyriska, ett språk som endast ett fåtal behärskar. Det är så jag ser på det, andra må ha en annan uppfattning.

Istället för uppmuntran till att skriva på vårt eget talspråk, vårt egentliga modersmål, har man satt käppar i hjulet och satt upp förbud. Modersmålet uppfattas som något inte fullt värdigt och svagt. Synen på språket bland våra civila och religiösa institutioner är allt annat än positiv, även om det under senare tid börjar ske en förändring. Ett språk som inte skrivs ned kan inte utvecklas och på så sätt tappar det sin kreativitet.

Om inget drastiskt sker är språket dömt att dö ut och idag är vi mitt i den process där språket försvagas mer och mer vilket kommer att leda till språkdöd inom ett par generationer. Vi kan också säga att de förutsättningar vi hade från början av tiden i diaspora inte var särskilt gynnsamma, och så är heller inte situationen idag som ett minoritetsspråk utan nationella rättigheter särskilt bättre. Det svenska språket tar över mer och mer, litteratur på vårt modersmål är nästintill obefintlig och så tar svenskan över som språket vi kommunicerar med både i hemmet och bland våra institutioner.   

Det är just av denna anledning böckerna gallras ut från bibliotekens hyllor och magasin i Stockholm, och så sker det säkerligen även i andra bibliotek i andra delar av landet. Detta torde mig vara den mest naturliga utvecklingen.

Tomas Beth-Avdalla