Nu på lördag gästar Habib Mousa Estrad i Södertälje, med konserten ”40 år med Habib Mousa”. Till hans ära publicerar vi ett porträtt om hans liv och hur han revolutionerade assyrisk sång när han började sjunga folkliga sånger på det språk som Jesus talat. Del 1 av 2.

Många trodde att det var omöjligt att sjunga folkliga sånger på det språk som Jesus en gång har talat. Ännu fler ansåg det vara en synd att sjunga om jordisk kärlek på det heliga språket. Den som först trotsade detta tabu var en femtonårig diakon i staden Qamishli i Syrien. Hans namn är Habib Mousa vars röst i dag är känd av alla assyrier, mellan 7 och 70 år, i både Sverige och i resten av världen.

Det är ännu en strålande, solig och varm augustimorgon. Jag är på väg att träffa en legend. En man omspunnen av myter – Habib Mousa. Dricker legender kaffe? Vi ska i varje fall träffas på en uteservering vid Medborgarplatsen.

På väg till mötet försöker jag minnas mina allra första musikupplevelser med den välkände assyriske sångaren. Jag har vuxit upp med hans musik ständigt ljudande i vårt hem. Ändå kunde jag då inte komma på någon speciell första Habib Mousa-låt – hans sånger har väl klingat så länge jag funnits till, helt enkelt.

Medan jag skyndar mig mot Medborgarplatsen kan jag, i mitt sinne, lätt plocka fram hans melodier och texter. De har blivit en del av mig, en del av min känslovärld.

När den nya folkliga musiken introducerades för en bredare publik assyrier i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet väckte det en stor uppståndelse. Den första musikinspelningen med sångaren Habib Mousa gjordes 1968 i Kamishli, Syrien. Den fick till en början ett blandat mottagande.

En del lyssnare – främst församlingsföreträdare – ansåg att kyrkosonen Mousa hade vanärat det heliga kyrkospråket genom att sjunga om så ovidkommande saker som jordisk kärlek. Några tyckte att sångtexterna var primitiva och okultiverade.

Men alla som hade en aning assyrisk nationalpatriotism inom sig blev totalt hänryckta av att höra den nya sortens sång och musik. Ganska snart kom fler och fler att smittas av dessa människors hänförelse. Och allt fler drogs med i samhörigheten som folkmusiken skapade i folkgruppen.

Genom sången och musiken har Habib Mousa hjälpt assyrier att måla upp en dröm om framtiden. Hans texter har lyft fram det som en gång varit och placerat det i ett själsligt rum i nutiden. Hans kraftfulla sångröst ger intryck av djupa känslor för det förflutna, det folkliga.

Djupet får hans sånger att kännas verkliga. Just denna känsla, som han så skickligt lyckas förmedla, fångar även de minst musikmedvetna lyssnarna. Habib Mousas säregna musik har gjort honom till en respekterad och folkkär sångare bland assyrier. En modern legend, om ni så vill.

Det är den legenden som jag stämt träff med idag vid Medborgarplatsen i Stockholm. Och jo, där står han faktiskt. Mitt på ljusan dag. Trots sina 34 år i Sverige och Stockholm säger Habib Mousa att han har svårt att hitta i Stockholm eftersom han sällan går ut. Ändå är han där, punktlig och först på plats. Vårt samtal kan äntligen börja.

Det var en blind gammal diakon i syrisk-ortodoxa kyrkan S:ta Maria, i födelseorten Derik i Syrien, som gav Habib hans första sångskolning. Habib var knappt sex-sju år då han brukade smyga sig in i kyrkan för att lyssna på den skönsjungande diakonen Sait Azachi – mannen vars röst gjort stort intryck på unge Habib.

– Han hade en änglaröst, med många fina nyanser i. Och han använde sin stämma på ett mycket konstnärligt och skickligt sätt, säger Habib och ser drömsk ut medan Söderns flanörer passerar utanför.

Han är plötsligt tillbaka i minnenas mörkbelagda kyrka där han smyger omkring och försöker memorera röstakrobatiken i diakonens sångröst. Habib tyckte att sången kom som ekon från himlen.

Som åttaåring började Habib själv att sjunga. Ganska snart märktes hans säregna röst bland de 70-80-tal barn som sjöng i S:t Mariakyrkans barnkör. Körledaren Yousef Chamoun tog sig an den unge blyge Habib och skolade honom till solosjungande diakon.

Inför det första framträdandet som diakon hittade Habib det perfekta stället att öva sin psalm som han skulle sjunga nästkommande dag. Det var en djup brunn som låg på gården i hans föräldrahem i Qamishli som han klättrade ner i för att öva sin sång.

– Det ljud som skapades i brunnen kunde inte de bästa instrumenten i en musikstudio åstadkomma, säger Habib.

Brunnen blev därför Habibs musikstudio, för en tid, där han vågade släppa alla hämningar i sin röst.

Fortsättningen publiceras på lördag.

[FOTNOT: Detta porträtt är först publicerad i tidskriften Hujådå, november 2002. Denna version är förkortad för att passa sitt syfte på nätet.]


KONSERT 40 ÅR MED HABIB MOUSSA 

Datum: 14 november
Tid: 18.00
Plats: Estrad i Södertälje
Pris: 250 kr. 
Arrangörer: Assyriska Ungdomsförbundet (AUF)

Biljettförsäljning:
Luna biljettcentrum – 08 550 86740
Turistbyrån – 08 503 80370
Ticnet – 0771 70 70 70 eller köp online på www.ticnet.se.

Biljetter finns nu även att tillgå i Assyriska föreningen i Stockholm (Tensta), Assyriska kulturföreningen i Norsborg och Assyrien Kulturcenter i Botkyrka samt Assyriska ungdomsförbundets kansli. Vid oklarheter går det bra att höra av sig till AUF:s kansli, kansliet@auf.nu eller telefon 08-550 180 17.

Sonya Aho
Frilansjournalist