Utan folkmordet 1915 hade det troligtvis inte funnits en assyrisk diaspora i Ryssland idag. När representanter för Assyrian Genocide Research Center nyligen besökte området var intresset därför stort bland ättlingarna till folkmordsöverlevarna, skriver Fehmi Barkarmo.

I olika ryska republiker lever nästan 40 tusen assyrier. Dessa har emigrerat från Van, Kars, Hakkari och Urmia, en del runt 1800-talet och andra i samband med folkmordet 1915. Dessa assyrier som har starka relationer sinsemellan, samlas varje år genom en festival som de anordnar i byn Urmia som de har byggt upp i Ryssland. Assyrierna med sina ungdomsorganisationer har lyckats väl med att hålla sitt språk levande och har även lyckats med att utveckla goda relationer till assyrierna i Europa. Speciellt genom internet och facebook har man kunnat föra dessa kontakter oftare och snabbare.

Rysslands assyrier som på det viset kunnat följa Seyfo Centers verksamhet på nära håll, hade bjudit in Sabri Atman för att föreläsa i Krasnodar, Rostov, S:t Petersburg och Urmia. Den första föreläsningen ägde rum den 14 juni i staden Knosdor i en livlig atmosfär och med stort antal armeniska deltagare. Många frågor ställdes om Seyfo Centers verksamhet och det påpekades att det även i Ryssland finns stort behov av liknande aktiviteter. Både Sabri Atman och Nuri Ayaz, som hade åkt dit från Tyskland, har haft överläggningar med många personer i om bildandet av en Seyfo Center avdelning i Ryssland. Även frågan om upprättandet av ett Seyfo-monument någonstans i Ryssland aktualiserades.

Sabri Atman, som var mycket nöjd över den första föreläsningen sa följande: Vi är inbjudna utav vårt folk och dess organisationer. De har visat stort intresse för föreläsningen och jag har förstått att de följer Seyfo Centers verksamhet och det är jag glad över. Vårt folk här, vars förfäder har flytt hit undan folkmordet, har lidit svåra lidanden. Om det inte var för folkmordet skulle vårt folk inte finnas här. De första assyrierna kom hit kom från Urmia, Salamas, Hakkari, Van och Kars. Under de några dagar som vi är här arbetar vi även för att med MARA (Modern Assyrian Research Archive) i åtanke samla olika dokument. Tyvärr måste vi konstatera att viktig dokumentation har gått förlorat då ingen här har dokumenterat händelserna av dem första perioden i anslutning till folkmordet. Dert som är glädjande är att det fortfarande finns mycket att värna om och det försöker vi samla nu. Våra kamrater i Ryssland kommer att arbeta med att digitaliseringen av dessa för att sedan överlämnas till MARA i Sverige.

Fehmi Barkarmo