Kemal Yalcin, vänsteraktivist och författare från Turkiet var på besök i Sverige. Yalcin kom till Assyrien Kulturcenter i Botkyrka för att informera om ett tjugotal böcker som han författat. Naturligtvis koncentrerades informationen kring de fem böcker han skrivit om folkmordet på den kristna minoriteten 1915. Yalcin bad också om ursäkt.

Kemal Yalcin är turk och föddes i Turkiet. Yalcins vänsteraktivism gjorde att han i början av 1980-talet flydde från den turkiska militärjuntan till Tyskland, där han bor sedan dess. För ungefär femton år sedan väcktes hans intresse kring folkmordet på kristna under det dåvarande Ottomanska rikets styre.

1915 fick Yalcins farfar en hemgift av en armenisk man. Den skulle lämnas till dottern ifall inte mannen klarade sig undan folkmordet. Yalcins farfar tog emot hemgiften och lovade armeniern att den skulle nå hans dotter om det värsta skulle inträffa. Farfadern tappade emellertid spåret efter dottern, och hemgiften blev kvar hos familjen Yalcin.

När Kemal Yalcin under 1980-talet fick kännedom om detta lovade han att försöka hitta armenierns dotter för att lämna över hemgiften. Efter en tid lyckades han lokalisera henne i Grekland och hemgiften hade slutligen nått sin rätta plats. Detta orsakade många känslosamma scener och blev för Yalcin det primära skälet för hans intresse att skriva och forska kring folkmordet på kristna.

Av de fem böcker som Yalcin skrivit om folkmordet, är det endast en som behandlar assyrier och Seyfo. Han berättade också att syftet med sitt Sverigebesök är att skaffa material om just Seyfo till sin sjätte bok. Fram till idag har Yalcin intervjuat sju äldre assyrier om deras upplevelser och minnen kring den tiden. Han beräknar att bli färdig med boken om tre till fyra år.

Under sin föreläsning betonade han extra att folkmordet på kristna var planerat direkt av den styrande makten i dåvarande Turkiet. Det är det Ottomanska riket som ska stå till svars för Seyfo. Kemal Yalcin menar att det är den turkiska staten som bör erkänna dådet och be om ursäkt till alla assyrier, armenier och greker.

Sedan ville Yalcin förtydliga med enkla fakta vad som gör detta till folkmord. I början av 1900-talet fanns det drygt arton och en halv miljon människor i dåvarande Turkiet. Av dessa var ungefär en fjärdedel kristna, vilket nästan utgör fyra miljoner. Om inte folkmordet hade skett skulle det finnas ca femton miljoner kristna i dagens Turkiet.

Men folkmordet, tillsammans med turkisk assimileringspolitik, har resulterat i en skrämmande låg siffra. Antalet kristna idag är under hundra tusen. Det är mindre än femtontusen assyrier kvar i Turkiet idag. Mer än tvåtusen kyrkor och kloster har förstörts de senaste hundra åren.

Än idag försöker Turkiet, med sin assimileringspolitik och skrämselpropaganda, att få bort de få kristna som är kvar i området. Det senaste exemplet är anklagelserna mot S:t Gabrielklostret. Yalcin menar att detta är skamligt av Turkiet, som ju också är kandidat till att bli medlem i den Europeiska Unionen.

Yalcin försökte trösta de närvarande genom att ta upp assyriernas bidrag till mänskligheten och hela civilisationens utveckling. Assyrierna var till exempel kända som duktiga astronomer, ledande inom matematik för att inte tala om det kända bevattningssystemet i Mesopotamien. Skolorna i Antiokien och Edessa har bidragit till Europas utveckling. Men assyrierna, liksom övriga kristna i området, har lidit mycket och befinner sig idag på gränsen till total utrotning i Turkiet.

I slutet av sitt timmeslånga tal manade han också till lite eftertanke. Yalcin påpekade vikten av att assyrier bör vara något försiktiga sina anklagelser mot turkar och kurder. Han menar att i det här sammanhanget, som i många andra sammanhang, är det viktigt att inte dra alla över samma kam. Man ska framför allt inte glömma att många turkar och kurder hjälpte kristna att fly och rädda sina liv under Seyfo.

Efter Yalcins tal blev det tillfälle för diskussion och tid för frågor. Yakup Bargello från Linköping, vars hushåll tog hand om gästande Kemal Yalcin, tackade Assyrien Kulturcenter för att ha gett möjligheten att genomföra informationsmötet. Feyyaz Kerimo, som fungerade som Yalcins tolk, tackade huvudpersonen å föreningens vägnar. Kemal Yalcin själv avslutade sitt tal med att personligen be assyrierna om ursäkt för Seyfo.

En sak är säker. Det kommer att bli spännande att följa upp Kemal Yalcins sjätte bok om Seyfo.