Ett möte med religiösa ledare i Ankara tolkas av många som en desperat godhetssignalering med anledning av pressen på Turkiet.

Den 29 november höll Turkiets justitieminister Abdulhamit Gul och president Erdogans rådgivare Ibrahim Kalin ett möte med religiösa företrädare för minoritetsgrupper i landet. Mötet som hölls i presidentpalatset i Ankara har omnämnts flitigt och i positiva ordalag i turkisk media som till största del kontrolleras av staten.

Den assyriska minoriteten representerades av biskopen Yusuf Cetin från assyrisk-ortodoxa kyrkan. Representanter för de armeniska, judiska och grekiska grupperna var också närvarande.

Enligt turkisk nyhetsrapportering har statsföreträdarna talat varmt om den viktiga roll som minoriteterna spelar i Turkiet och understrukit att Turkiet har gjort mycket för att återlämna religiösa byggnader och egendomar till minoriteterna under president Erdogans ledarskap. Ministern och presidentrådgivaren betonade även att staten är mån om att behandla alla medborgare lika och att ingen får diskrimineras i Turkiet baserat på sin religion eller ursprung.

Mötet kommer i en tid då Turkiet befinner sig i en alltmer trängd situation. EU-ledare har signalerat att man kan komma att införa sanktioner mot landet på grund av dess aggressiva uppträdande gentemot EU-landet Grekland. Den inkommande amerikanska administrationen under demokraten Joe Biden förväntas vara hårdare mot Turkiet och landets delegation till ett topp-möte i NATO fick nyligen se sig isolerad och nedröstad av de övriga medlemmarna i försvarsalliansen. Den turkiska ekonomin är på nedgång och det råder en allmän uppfattning i många huvudstäder att man måste inta en tuffare inställning mot Ankara.

Att mötet med de religiösa företrädarna har att göra med den tilltagande diplomatiska utmaningen Turkiet befinner sig i bekräftas indirekt i det uttalande som det armeniska patriarkatet utfärdade efter mötet. I uttalandet understryker patriarkatet att minoriteternas situation i Turkiet håller på att utnyttjas i den internationella politikens arena, vilket påverkar deras situation negativt.

Den turkiska staten har på senare år i allt högre grad kommit att se på minoriteterna som en diplomatisk tillgång som kan utnyttjas utomlands för att föra fram en tilllrättalagd bild av landets politik.