Jan Beṯ-Şawoces envetna jakt på dokument som kastar nytt ljus på Seyfo har gett resultat som publiceras i en ny bok.

För trettio år sedan fick Jan Beṯ-Şawoce nys om att det på 1920-talet utgivits en tidskrift i Beirut vid namn L’Action Assyro-Chaldéenne (Den assyro-kaldeiska aktionen). Han försökte på olika sätt få tag på denna tidskrift. Under ett besök i Beirut år 2004 frågade han den kaldeiske prästen – tidskriften utgavs med den kaldeiske patriarkens välsignelse – men fick höra att kyrkans arkiv hade bränts under inbördeskriget.

– Fyra år senare var jag på en konferens i Bryssel, berättar Beṯ-Şawoce. Jag bad en vän där att hjälpa till att fråga efter tidskriften i lokala bibliotek. Det visade sig att den fanns i Kungliga Biblioteket i Bryssel. De försåg mig vänligen med kopior av alla nummer de hade.

L’Action Assyro-Chaldéenne utkom två år i början av 1920-talet på franska. Syftet var att påverka diplomater och andra beslutsfattare i de intensiva fredsförhandlingarna efter världskriget. Dess budskap var klart: assyrierna hade fått utstå ett fruktansvärt lidande och förtjänade därför ett eget land, ett eget territorium.

– Tidskriften underströk att ett eget territorium var fullständigt nödvändigt för att folket skulle överleva. Vi ser ju idag att det var korrekt. Det blev inget assyriskt land och nu är folkgruppens överlevnad hotad.

Beṯ-Şawoce har utgett två volymer med valda texter ur L’Action Assyro-Chaldéenne kompletterat med annat material som berör samma ämnen. Snart kommer del tre. Den innehåller flera ytterst intressanta dokument.

Här finns bland annat den dagbok som Major Abraham K. Yusuf skrev från fredsförhandlingarna i Paris. Den visar att det rådde stor splittring bland de assyro-kaldeiska delegaterna vilket bidrog till att assyrierna inte fick gehör för sina krav.

Ett annat dokument är en kartläggning av den östassyriska (”nestorianska”) kyrkans utbredning under 1000-1700-talet. Manuskriptets författare är anonym och det hittades i början av 1900 i den kaldeiska kyrkan i Mardin. Det utgavs i fransk och arabisk översättning 1909 i Beirut. Nu kommer det på svenska. Dokumentet visar att den östassyriska kyrkan hade en större utbredning än vad man har trott.

Ett annat dokument beskriver omfattningen av sultan Abdul-Hamids massakrer 1895-96. Med finns också den syrisk-ortodoxa Konstantinopelbiskopens hyllningsdikt till sultanen, skriven år 1902. Kyrkan har alltid haft ledare som försökt ställa in sig hos makthavarna.

– Ett intressant dokument är prästen Isẖaq Armalţos ”Min resa till Turabdin” från 1913, berättar Beṯ-Şawoce. Det beskriver ingående situationen i byarna i Turabdin just innan Seyfo. Här framgår klart att det fanns stora spänningar mellan assyrier och kurder. Seyfo kom inte av sig självt, den har en förhistoria.

Boken är på omkring 350 sidor och utkommer inom kort.