David B. Perley var under 1900-talet en av de tongivande figurerna bland USA:s assyrier. Perley föddes 1901 i Harput men flydde därifrån i samband med folkmordet och kom till USA 1918 där han sedan var bosatt under resten av sitt liv. Han var 1933 med om att grunda Assyrian National Federation (idag Assyrian American National Federation) och innehade under lång tid flera uppdrag, bland annat som ordförande, inom den. Han utbildade sig till jurist och hade egen advokatfirma. Han avled 1979 i en ålder av 78 år.
Perley var en flitig skribent och publicerade från 1930-talet fram till sin död framför allt många artiklar och bokrecensioner i assyriska tidskrifter som Assyrian Star, Beth-Nahreen och Athra. Tomas Beth-Avdalla har nu gjort en stor gärning då han samlat praktiskt taget allt som Perley skrev om assyrierna i en massiv volym på över 700 sidor. Här finns framför allt publicerade texter, men också vissa texter som aldrig publicerats men som återfunnits i privata arkiv. Boken är uppdelad i elva avsnitt.
I. Artiklar. Den äldsta är från 1933, den sista utgavs postumt 1983.
II. Bokrecensioner. Perley var en flitig recensent, det här avsnittet är mer omfattande än det första.
III. Brev. Här har redaktören gjort ett urval och endast publicerat de som är av störst intresse.
IV. Tal. Innehåller tal som Perley hållit eller tidskriftsreferat av dessa.
V. Perleys pamflett Whither Christian Missions från 1943 (ny reviderad upplaga 1944 och 1946).
VI. Recensioner av pamfletten (V).
VII. Texter om Perley.
VIII. Två oidentifierade och anonyma texter som redaktören tror att kan vara skrivna av Perley.
IX. Citat av Perley. Perley var bra på oneliners och en del finns samlade här.
X. Bilder. Ett antal fotografier från Perleys liv.
XI. Utdrag (Extracts). Här finns bilder på en del av Perleys skrifter.
Därtill finns ett fylligt index som är till stor hjälp för en läsare som vill fokusera på något visst ämne.
Boken är alltså ytterst mångsidig och ger inte bara en bild av vad Perley ansåg om olika frågor utan också om vad andra ansåg om honom och hur hans pamflett togs emot. Tomas Beth-Avdalla har samlat materialet i flera år och för alla intresserade av assyriska frågor är det en glädje att man nu kan stifta bekantskap med denne assyriska patriot på ett så enkelt sätt. Så gott som allt finns samlat mellan två pärmar. Det finns texter av Perley som gått förlorade, men det allra mesta av det han skrev finns här.
En text som gått förlorad är en självbiografi som Perley skrev på länge och som också omnämndes i tidskrifter. Det är synd att vi inte har tillgång till den för Perley skriver annars mycket lite om sin uppväxt i Harput och sin flykt undan folkmordet.
Vad skrev då Perley? Det är framför allt två ämnen som engagerade honom. Han började sin karriär inom den assyriska rörelsen 1933 och det var Simelemassakern som sparkade igång honom. Gång på gång återkommer han till det brittiska sveket mot assyrierna, vilket också är temat för Whither Christian Missions. Trots att hans far dödades i Seyfo, skrev Perley sällan om folkmordet och visade ingen bitterhet mot Turkiet. I stället var det Simelemassakern och en häftig kritik av det brittiska sveket mot assyrierna som var i fokus.
Därutöver var han oerhört intresserad av det forntida Assyrien. Inte minst i sina recensioner kom detta intresse till uttryck. Han recenserade en lång rad böcker om det assyriska imperiet och om de arkeologiska utgrävningarna i Assyrien under 1800- och 1900-talet. Han var ytterst påläst och insatt i dessa frågor och det som han själv i ett brev uttrycker som sitt livs mission var att kämpa mot uppfattningen att de forntida assyrierna skulle ha varit speciellt brutala. Han ser framför allt två källor till denna feluppfattning, Gamla testamentet och den engelske poeten Lord Byron.
Hur skrev Perley? Han är en bra skribent med märgfulla formuleringar. Däremot förfaller han ofta till hyperboliska uttryck där en person eller en bok höjs till skyarna i översvallande ordalag. Ofta avslutas recensionerna med att ”detta är en bok som alla assyrier måste läsa” och när han skriver om assyriska patrioter heter det ofta att dessa är odödliga och de största som funnits. Lika lagd för stora ord var han när det var något han ogillade: ”Boken är ett bedrägeri och har inga förtjänster, varken litterära eller informativa.”
Perley skrev också ibland om kyrkliga frågor – ett område där han hade goda insikter. Trots att han själv var syrisk-ortodox handlar hans kyrkliga texter mest om den östassyriska eller nestorianska kyrkan. Han ville försvara den mot anklagelserna om irrlära och underströk ofta att kyrkans rätta namn inte var ”nestoriansk” utan ”assyrisk”.
Perley tillhörde alltså den syrisk-ortodoxa kyrkan – han uttryckte det som att han var jakobit – men var mån om att ständigt understryka att det viktigaste är den etniska assyriska identiteten oberoende av kyrklig tillhörighet. Man kan byta sin kyrkotillhörighet, men inte sin nationalitet, betonade han. ”Assyrier är assyrier utan några som helst religiösa kvalifikationer.” Man kan säga att Perley förde en livslång kamp mot de anti-assyriska tendenser som han såg som ett stort hot. Alla de andra namnen som användes om folkgruppen måste, enligt honom, elimineras annars kommer brokigheten av namn att eliminera folket.
1973 blev Perley utsedd till ”årets assyrier” av Assyrian Universal Alliance, något som uppmärksammades stort i USA. En intressant detalj är att på samma kongress utsåg ”årets hedersassyrier”. Det var Ahmed Hasan al-Bakr, Saddam Husseins föregångare som ledare för Baath-partiet och Iraks president.
En recensent ska läsa hela boken och det har jag gjort. Det är klart att en person under 45 år av skrivande upprepar sig och så är det också här. Eftersom han återkommer till samma ämnen gång på gång börjar man snart känna igen resonemangen och formuleringarna. Att allt samlats i en volym är trots upprepningarna oerhört bra. Inte minst för forskare blir det lätt att få en helhetsbild av Perleys tänkande och dess utveckling då allt är samlat och presenteras i kronologisk ordning. En vanlig läsare kan ju hoppa över vissa bitar och koncentrera sig på resten. Här finns mycket att lära sig av och inspireras av. Jag vill inte ta i som Perley och säga att denna bok bör finnas i alla assyriska hem, men nog att den som ger sig tid att ta del av innehållet blir rikligt belönad.
Tomas Beth-Avdalla ska ha en stor eloge som lyft fram denna assyriska patriot och gett oss möjlighet att närmare bekanta oss med hans tänkande.
David B. Perley: A Collection of Writings on Assyrians. Edited by Tomas Beth-Avdalla. Foreword by Sargon George Donabed, Ph.D. Nineveh Press 2016. 732 pp.
Boken kan beställas här.
