Besim Aydins romantrilogi är en medryckande beskrivning av assyriernas liv i Tur Abdin, menar Svante Lundgren i sin recension av den tredje boken.

När Besim Aydin från Botkyrka år 2006 gav ut romanen Med döden som skuggavar det den första romanen som handlade om Seyfo i Tur Abdin. Tidigare hade amerikansk-assyriska Rosie Malek-Yonan i romanen The Crimson Fieldbehandlat folkmordet i Urmia. Aydins roman beskrev hur pojken Benjamin från Zaz mot alla odds överlevde Seyfo.

Nu har den tredje och sista boken om Benjamin utkommit, Ett minne ur mörkrets gryning. Händelserna sträcker sig från slutet av 1930-talet till 1970-talet och emigrationen till Sverige. Nu är det inte längre folkmord, men assyrierna i Tur Abdin är illa pressade och i princip rättslösa. Turkiska soldater och kurdiska banditer kan göra vad de vill mot dem och om det blir en rättssak så är det garanterat att domaren dömer till den muslimska partens fördel.

I boken beskrivs hur assyrierna drabbas av Varlik Vergisi, den skatt som under andra världskriget infördes och som huvudsakligen togs av landets icke-muslimer. En betydande del av bybornas skörd ska ges till staten vilket gör familjerna helt utblottade. Under kriget inkallas männen till militärtjänst som utförs under förnedrande omständigheter.

Också när inte världskriget kastar sina skuggor över tillvaron i Tur Abdin är det en ständig kamp för de assyriska invånarna. Benjamin är med om det ena äventyret efter det andra och verkar att likt katten ha nio liv. Han tror ofta att hans sista stund är kommen, men räddas till slut på något mirakulöst sätt. Ibland sker det genom ett ingripande från kurdhövdingen Mirzo, vars rätta identitet blir klar för läsaren långt före den blir det för Benjamin.

Om det inte är turkiska soldater eller kurdiska banditer som ställer till det för Benjamin är det någon assyrier som han hamnar i gräl med. Huvudpersonen är definitivt lite för frispråkig och hetsig för sitt eget bästa, vilket flera gånger för honom in i problematiska situationer.

En pärla är sonen Eliyos beskrivning av ”paradiset Sverige” för sin far:

Far, du kommer inte att tro mig. De är kristna människorna här. Och de har mängder utav kyrkor. Vi har fått en lägenhet och jag jobbar på en restaurang. Det är rena paradiset här, far. Men vintern är hård och dagarna väldigt korta. Fast det är inget problem. Man lär sig att klara av det. Sommaren är helt underbar.

Besim Aydin är en ypperlig berättare och berättelsen är spännande och medryckande. Den invändningen har jag dock att det ibland blir lite väl mycket action. Romanen återspeglar verkligheten i Tur Abdin, men att en enda person skulle råka ut för så här mycket grymhet är inte helt trovärdigt.

Denna invändning förtar inte helhetsintrycket. Det är fråga om en fin avslutning på en imponerande romantrilogi.

Besim Aydin: Ett minne ur mörkrets gryning. Arjovi Förlag 2015. 377 s.

 

 

Svante Lundgren