Assyriska har haft stora problem med målskyttet denna säsong och tyvärr fortsatte kräftgången även mot Trollhättan. Bortalaget ställde upp med ett manskap som var fast beslutna att ta med sig den poäng man hade när domaren blåste igång matchen.

När en utsvulten man serveras en festmåltid råder det inga tveksamheter kring vad som kommer att hända. Maten kommer att med ljusets hastighet försvinna in i den utsvultna mannens mage. När Assyriska serveras en ”måltid” väljer man istället att peta på maten.

Det säger mig att dagens Assyriska inte är hungrigt nog för att ta klivet upp. Sundsvall hade tidigare under dagen förlorat mot Åtvidaberg vilket betydde att Assyriska, vid vinst, skulle vara en poäng från kvalplats. Fantastiskt nog verkade det inte motivera spelarna på rätt sätt.

Man har helt plötsligt allt att vinna, men spelar som om deras liv var på spel. Än en gång säger jag, var är glädjen? Det är inte vanligt att man ges sådana chanser att hoppa tillbaka in på uppflyttningståget. Snarare brukar det vara krig om sista brödsmulan på bordet, men Assyriska kan inte ens ta det som serveras på ett silverfat.

Dagens Assyriska har blivit så lättläst att även de minst fotbollskunniga skulle kunna manövrera ut laget. Det nalkas dessutom derby inom en vecka. Just nu finns det absolut ingenting som tyder på seger för de rödvita.