I den första artikeln fokuserade författaren på den syrianska värlsbilden och dess grundläggande roll i förnekandet av den etniska identiteten. I del två av artikelserien tar vi en nämare titt på gamla testamentets roll i den anti-assyriska hållningen.
En kort tid efter att assyrierna övergått till kristendomen kom gamla testamentet att accepteras som en naturlig del av Bibeln. På så sätt kom de mest judiska texter av alla att bli en central del av assyriernas trossystem. Århundraden tidigare, medan det assyriska riket var starkt, hade assyrierna erövrat judarna militärt, men nu var det alltså judarnas tur att erövra assyrierna – inte militärt utan mentalt och kulturellt genom gamla testamentet.
Den kristna trons intåg innebar att en stor del av den assyriska kulturen började betraktas som något hedniskt och fult av assyrierna själva. Nu skämdes man mest över sin tidigare tro, ritualer och annat som inte passade ihop med kristendomen. I assyriernas fall gick detta ett steg längre. De var själva en av aktörerna i gamla testamentet och genom att gamla testamentet blev en del av deras kristna trossystem kom assyrierna att börja betrakta sin förkristna historia genom judiska ögon.
Under det assyriska imperiets tid var det judiska riket ett litet kungadöme inklämt mellan betydligt mäktigare grannar. Det assyriska imperiet var många gånger den stora fienden. Ur judisk synpunkt var Assyrien guds fiende eftersom assyrierna drog ut mot ”guds utvalda folk”. Detta syns klart och tydligt i flera texter i gamla testamentet som skrevs ner under den tiden. Till exempel profeten Nahum som skriver att ”från Nineve drog en kung ut (mot judiska riket) som hade onda planer mot herren”. De judiska profeterna sparade inte på krutet i sin negativa beskrivning av Assyrien. Ord som hora, föraktfull, guds fiende och annat otrevligt förekommer som beskrivningar av Assyrien.
All denna anti-assyriska propaganda i gamla testamentet fixerade bilden av assyriern som ond även i västerländska kristna länder. Mest känt är den engelske poeten Lord Byrons dikt ”The destruction of Sennacherib” med den kända inledningen ”The Assyrian came down like the wolf on the fold” (”Assyriern attackerade fårflocken som en varg”). Med fårflock menas här det judiska folket.
Om bilden av assyriern var negativ i västerländska samhällen på grund av gamla testamentet så var det ingenting jämfört med vad de kristnade assyrierna började känna för sina förkristna förfäder. En förnekelsekampanj började bland assyrierna själva och den pågår än idag, cirka 1500 år senare, i form av att en del assyrier gör allt för att förneka sin etniska identitet. I Sverige går dessa assyrier under namnet syrianer, ett namn som uppfanns för cirka 30 år sedan.
Fram till mitten av 1800-talet stod gamla testamentets författare outmanade. Men i takt med att västerlandet började gå från bokstavstro och mysticism till ett vetenskapligt tankesätt har bilden av gamla testamentet förändrats radikalt. Med hjälp av arkeologi och historieforskning vet man mycket mer om det gamla Assyrien. Nu vet man att Assyrien var sin tids mest högutvecklade civilisation och absolut inget att skämmas för. I själva verket har det visat sig att många centrala delar i det judiska trossystemet är hämtade från äldre babyloniska och assyriska källor.
Det är inte bara vetenskapsmännen som har fått en annan syn på gamla testamentet. Även många kyrkor som tidigare tolkade texterna bokstavligt har fått tänka om. Till exempel har den katolska kyrkan tvingats omformulera sin syn på gamla testamentet. Nu heter det till exempel inte längre att gamla testamentets skapelseberättelse är bokstavligt korrekt utan endast ”en poetisk beskrivning av guds skapande av världen”. De assyriska kyrkorna ser gamla testamentet ännu som bokstavligt korrekt.
Det som triggar den anti-assyriska hållningen bland många syrianer är dels tanken på att erkänna sina förkristna hedniska rötter och ännu viktigare: den negativa beskrivningen av assyrier i gamla testamentet. Mot denna bakgrund blir det lättare att förstå varför en syrian som är fast i den medeltida formen av kristen bokstavstro inte lockas av sin etniska identitet.
I nästa artikel ska vi ta en närmare titt på hur kyrkofäderna används av syrianer för att rättfärdiga sin identitetsförnekelse.
Mattias Shemun
