1998 bildades Rinkeby AIF som ett kompislag av Daniel Yilmaz och Stefan Demerian. Nio år senare förvandlades kompislaget till ett storsatsande Assyriska Rinkeby IF, med potential att bli hur bra som helst. Nemrud Kurt ger läsarna en inblick i vilket detta beryktade lag egentligen är.

Det är i division fyra som Assyriska Rinkeby i år varit nästintill skoningslösa. I skrivande stund (15 juni) toppar man den nordligaste fjärde divisionen och målet är självklart att ta klivet upp till trean. Det är ett fungerande kollektiv kombinerat med härliga individualister, kapabla att fortsätta klättra i seriesystemen.

Laget inledde serien strålande med tre raka segrar varav en 3-0-seger mot toppkonkurrenten Djurgårdssbrunn hemma på Spånga IP. Atmosfären på denna arena är varm och familjär och varje gång det vankas match vallfärdar de trogna supportrarna till planen för att på alla möjliga språk yttra sina åsikter.

Den konstigaste match jag någonsin skådat bröt segersviten. Assyriska Rinkeby tog emot Djursholm med flera gamla landslagsspelare som Anders Limpar och Krister Nordin i spetsen. Publiken fick se tre spelare lämna planen, två av dessa tillhörande hemmalaget. Gästerna tilldelades två straffar och Assyriska Rinkeby en. Nästan hela laget varnades varav en spelare fick ett gult kort i halvtid för att ha stannat kvar på planen och knutit skosnörena. När domaren satte pipan i mun visade resultattavlan 2-2.

Efter ytterligare delad pott i nästa match, visade den assyriske centertanken Talih Saliba vägen med två mål mot Viggbyholm och en 4-2-seger var ett faktum. Lagets första förlust inkasserades veckan därpå innan det var dags för seriefinal borta mot IFK Vaxholm. Assyriska Rinkeby rivstartade med två tidiga mål och en reducering var inte nog för att rubba de svartvita artisterna. Trots många sura miner från hemmalaget var segern rättvis.

Senaste matchen spelades hemma mot Danderyd och där tog Assyriska Rinkeby en komfortabel seger med 6-1. Tornadon Murat Kucukgöl och mittfältsgiganten Admir Haracic visade upp sig från sina bästa sidor och just dessa två spelare är viktiga pusselbitar i bygget. Lagkaptenen Sabri Coskun är en pådrivare av klass och Talih Saliba en sylvass spjutspets, alltmedan backlinjen hålls ihop av stenhårde Ninos Yilmaz, blixtsnabbe Fedja Ziga, samt utmärkta mittlåset Yosef Ghordo och M’Barek Ouladib. Nyförvärvet Smajo Smaijlovic bidrar med viktig rutin på mittfältet och i det defensiva mittfältet är det flera spelare som klarar av att ta över taktpinnen när det så behövs.

Laget tränas av en respekterad duo, Elvir Kazinic och Dante Lugo, som har skapat harmoni och disciplin bland grabbarna vilket är av största vikt i dagens fotboll. Styrelsen är ung, fotbollskunnig och brinner för laget och personligen har jag aldrig tidigare sett en sådan harmoni, vänskap och brödraskap i någon annan klubb.

Alltmedan Assyriska Rinkeby toppar serien och dess röst börjar höras i när och fjärran, öppnas allt fler nyfikna personers ögon och öron och det ska mycket till om inte framtidens lag spelar i divison tre nästa år. Se till att ta dig till Spånga IP för att se detta charmiga manskap lira boll. Jag lovar, du kommer inte bli besviken.