Augin Kurt Haninke ger ut sina memoarer

Att skriva en självbiografi är ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter, reflektera över sitt liv och lämna efter sig ett arv. Författaren och journalisten Augin Kurt Haninke är välkänd bland assyrier för att vara en eldsjäl som oavbrutet offrat tid för den assyriska nationen och rörelsen. Hans nyutkomna biografi ger oss nu en unik möjlighet att ta del av hans erfarenheter – inte minst inom assyriska rörelsen i Sverige – under fem decennier.

År 2020 hade det passerat 60 år sedan Augins far hade blivit dödat i hembyn Anhel i Turabdin. För att hedra sin far och föreviga hans minne skrev Augin en text om faderns liv och gärningar som musiker och astrolog. När de unga i släkten Haninke fick läsa texten fann de den väldigt intressant och ville veta mer om släktens historia.

Augin tog då på sig uppgiften att skriva en släktkrönika som heter ”Familjen Haninke”. Boken kom att omfatta omkring 300 A4-sidor och till slut togs beslutet att knoppa av den del som handlade om Augin själv. Det är alltså denna del som nu tagit form och blivit hans självbiografi med titeln ”Mitt liv, mina minnen”.

Bokreleasen äger rum den 17 november klockan 17:00 i Assyriska kulturföreningen i Norsborg, samma förening som Augin först blev medlem i och som han själv offrat mycket tid i ideellt, bland annat som ordförande.

Augins bakgrund och flytten till Sverige
Augins föräldrar var Circis och Rihane Haninke. Hans far blev dödad vid ung ålder och lämnade efter sig fyra små barn och tre svartklädda änkor i familjen. Augin var yngst av barnen och bara åtta månader gammal. Så han har inget minne av sin far annat än ett porträtt på väggen under hans uppväxt.

Augin började som barn studera assyriska i Mor Kyriakos kyrkan i sin hemby och efter något år började han i turkiska grundskolan. Efter årskurs fem avslutades den obligatoriska folkskolan och Augin började studera vid Saffransklostret, Dayro d-kurkmo. Här lärde han sig bland annat assyriska, arabiska, engelska och förkovrade sig mer i den syrisk ortodoxa liturgin. Efter studierna återvände Augin till byn Anhel.

1975 hade Augins storebror Gabriel flyttat till Sverige. Augin och hans mamma begav sig hit strax efter årsskiftet för att göra brodern Gabriel sällskap.

I Sverige lärde sig Augin svenska språket ovanligt snabbt. Hans läraktighet och kunskaper i andra språk gjorde det enkelt för honom att ta till sig svenska. Efter att ha tillbringat sin första sommar på flyktingläger i Flen, bosatte sig Augin och hans familj i arbetarförorten Vårby Gård utanför Stockholm, där de snabbt blev medlemmar i den nybildade Assyriska kulturföreningen i norra Botkyrka.

Augins tid i assyriska rörelsen
1978 gavs första numret av assyriska tidskriften Hujådå ut och det var här Augins journalistiska resa tog sin början. Han började som fotograf för tidningen och efter en tid började han även skriva engagerade artiklar om assyrierna. Intresset för journalistik växte än mer när han insåg att man måste agera inifrån för att få fram sitt budskap. Svenska medier hade nämligen under hösten 1980 bedrivit ett häftigt drev mot assyriska rörelsen och svartmålat den. Augin var då den ende som försökte motsäga den negativa rapporteringen, men hans insändare till Svenska Dagbladet togs inte in med hänvisning till lagparagrafen ”Förtal av avliden”. SvD var annars en av få tidningar i Sverige som skrev någorlunda sakligt om den konflikt i föreningen som hade kulminerat i en oavsiktlig dödsmisshandel av en f d medlem, säger Augin.

Vårterminen 1984 kom han in på journalistlinjen i Göteborgs Universitet på egna meriter. Han gjorde sin praktik på Göteborgs-Posten vårterminen 1985 med efterföljande sommarjobb. Efter avslutade studier flyttade han tillbaka till Botkyrka utanför Stockholm där familjen bodde.

1993 startade den assyriska radiokanalen Qolo på Sveriges radio, där Augin kom att arbeta i många år. Under hela denna period fortsatte han flitigt med grävande journalistik och skrev debattartiklar om aktuella ämnen för assyrier i Hujådå.

Att Augin har ägnat en stor del av sitt liv åt den assyriska rörelsen kommer inte som någon nyhet för assyrierna. Han har varit aktiv på ett eller annat sätt under närmare 50 år, och har än idag en aktiv roll i Assyria TV. Under årens lopp har Augin bidragit med många artiklar i Hujådå, varav flertalet han har samlat i bokform. Två av dessa böcker är färdigskrivna men inte utgivna än.

I början av 80-talet slet han energiskt i det assyriska föreningslivet. Han blev på samma gång ordförande för Assyriska föreningen i Norsborg, sekreterare i Assyriska Riksförbundet, bar ett tungt lass i Hujådås redaktion och tog hand om föreningens unga fotbollslag. Allt detta gjorde han under samma period som han studerade på gymnasiet. År 2000 blev han chefredaktör för Hujådå. Hösten 2011 när Assyria TV grundades blev han dess förste chefredaktör.

Augin är känd bland assyrierna för sin lysande, raka och ärliga journalistik i Hujådå, sina böcker och sina insiktsfulla program och intervjuer i Assyria TV. Augin har hittills författat tre böcker: ”Om vi söker”, ”Obekväm sanning” och ”Patriark Shakers arvtagare” samt en uppdaterad engelsk version med titeln ”The Heirs of Patriarch Shaker”. Nu kommer hans fjärde bok ut, ”Mitt liv, mina minnen”. Tre andra böcker är också färdigskrivna men inte utgivna än, får vi läsa i självbiografin.

Ovärderligt bidrag
Genom att dela med sig av sin historia ger Augin ett ovärderligt bidrag till förståelsen av den assyriska identiteten i Sverige. Hans liv är en påminnelse om hur ett starkt engagemang kan påverka en hel gemenskap och visa vägen för framtida generationer. Den resa han beskriver i sina memoarer kan inspirera unga assyrier att bygga vidare på sitt kulturarv, samtidigt som de anpassar sig till ett modernt liv i Sverige.

Många assyriska ungdomar kan förhoppningsvis komma att inspireras av det outtröttliga engagemang som Augin visat genom åren. I dag när eldsjälar minskat i antal, engagemanget sviktar och föreningslivet på många håll i Sverige blivit svagare, är det viktigt med förebilder. Augin är just den förebild som behövs och som visar att man alltid kan bidra med något positivt till sitt utsatta folk. Trots att man måste ägna familjelivet stor uppmärksamhet, kan hjärtat också inrymma Assyrien och den assyriska rörelsen.

Assyriska Riksförbundet vill gratulera Augin Kurt Haninke till hans senaste bok och önskar att vi fortsatt får ta del av fler skrifter, mer journalistik och fler böcker av en av våra främsta svensk-assyriska författare.