Kammarrätten har upphävt Norrköping kommuns beslut att upplåta mark för ett minnesmonument för Seyfo efter överklagan från en ordförande i en turkisk förening.

Den 4 maj i år kom Kammarrätten i Jönköpings dom gällande överklagan av ett beslut som Norrköpings kommun fattade den 20 april 2015 om att upplåta mark för ett minnesmonument för folkmordet på det assyriska folket.

Bakom överklagan finns Kenan Gündogdu, medlem i Turkiska riksförbundet i Sverige och ordförande för en av dess lokalföreningar i Norrköping.

Enligt domen upphäver Kammarrätten kommunstyrelsens beslut och förklarar därmed att kommunen brutit mot kommunallagen när man beslutade att upplåta mark för ett minnesmonument. I domen framkommer att Norrköping kommun motsatte sig bifall till överklagandet med följande resonemang:

”Placering av ett minnesmärke med en tydlig anknytning till en andel av
kommunens medlemmar är en angelägenhet av allmänt intresse. Det
framstår som långsökt att tolka kommunens beslut som ett kommunalt
ställningstagande om erkännande av ett folkmord, särskilt eftersom sådana
beslut är exklusivt förbehållna staten.”

Kammarrätten valde dock att gå på Gündoglus linje och anger följande som skäl för sitt beslut:

”Av kommunstyrelsens beslut framgår att initiativtagarna vill att ett
”SEYFO/GENOCIDE”-monument ska uppföras. Redan genom minnesmärkets
beteckning är det således tydligt att det som initiativtagarna önskar
få till stånd är ett minnesmärke över ett folkmord. Kommunen har själv
uppmärksammat att frågan om seyfo är att betrakta som ett folkmord är
utrikespolitiskt kontroversiell. Trots det innehåller beslutet inga tydliga
begränsningar om att minnesmärket inte får utformas så att det förmedlar en
uppfattning i folkmordsfrågan. Vid dessa förhållanden blir den faktiska
innebörden av beslutet att kommunen godtar och på ett avgörande sätt
bidrar till att ett minnesmärke med ett sådant budskap uppförs på kommunal
mark. Enligt kammarrättens mening måste detta uppfattas som att
kommunen tagit ställning i folkmordsfrågan. Eftersom denna fråga är
utrikespolitiskt kontroversiell, ska den emellertid enbart skötas av staten.
Kommunstyrelsens beslut strider därmed mot 2 kap. 1 § kommunallagen
och ska därför upphävas.”

Inget monument är uppfört än på platsen som kommunen fattade beslut om. Enligt domen har den som motsätter sig Kammarrättens beslut tre veckor på sig att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs domen i sin helhet i nedanstående bilaga.