Under 1915 och efterföljande krigsår mördades över 2 miljoner kristna. Det var en mörk tid för Europa och omvärlden men inte bara mörk utan även becksvart för assyrier, armenier, pontiska greker och kristna i synnerhet i det Osmanska riket. Över hundra år har gått men ärren består ännu. Folkgruppen är skingrad och splittrad men har tack vare en del nationer kunnat anta nya hem där man välkomnats med öppen famn, för att integreras och inte tvingats till att assimileras. I Sverige bor det idag över 100 000 assyrier och att Seyfo frågan inte har glömts bort märks än idag, speciellt för den som följt SVTs inslag under de senaste dagarna där Linda Asmar Yakoub varit en av de drivande reportrarna bakom inslagen.

Med oss har vi Lisa Åberg, ansvarig redaktör på SVT Nyheter Södertälje för att berätta om Seyfo-temat som präglat de senaste dagarnas inslag på SVT Södertälje.

Under några dagar har många klipp och program publicerade på SVT spridits, uppmärksammats samt hyllats av många svenskar på sociala medier i vilka alla haft samma tema genom sina inslag, nämligen Seyfo (svärdets år). Kan du berätta lite kort för de som missat om det speciella fokus som riktats på folkmordet 1915.

– Vi har rapporterat flitigt om diskussionerna kring ett regeringserkännande av folkmordet 1915 – något som ser ut att ha varit en av de avgörande frågorna i kommunalvalet här i Södertälje. Vi ville borra djupare i ämnet och ställde oss frågan: Vad är det som gör att hundra år gamla händelser är så brinnande aktuella i Södertälje i dag? Vi intervjuade ättlingar till människor som överlevde folkmordet, forskare och politiker. Vi har dels tittat på hur ett trauma, som ett folkmord är, kan gå i arv, dels på de politiska efterspelen i dag.

 

Hur föddes idén bakom programmen och vad är det för budskap som ni vill föra ut till era tittare och följare?

– När årets valrörelse var över satte vi oss ner och funderade på hur det går att förstå valresultatet. Här hade Socialdemokraterna backat och Kristdemokraterna gått framåt, och analysen från politikerna själva var att det till stor del berodde på att statsminister Stefan Löfven (S) backat från ett löfte om ett regeringserkännande av folkmordet när han intervjuades av en av våra reportrar. Vi ville gå på djupet i ämnet och valde att satsa på en stor publicering i SVT:s nyhetsapp/sajt och en temasändning i tv.

– Som journalister har vi inget budskap vi vill förmedla, men jag hoppas att vår bevakning kan ge tittarna större förståelse och möjlighet att skapa sin egen uppfattning. Både för de Södertäljebor som berörs personligen och de som inte har några kopplingar alls till det som hände i det dåvarande Osmanska riket.

Ättlingar till folkmordsöverlevare som gav sina vittnesskildringar

En del brukar säga att man ska ”glömma och förlåta”. Många ser dessutom inte nödvändigheten i ett erkännande mer än hundra år efter att massakern genomförts och de säger bland annat ”vad kan ett erkännande hjälpa nu?”. Hur ställer du dig som reporter till sådana uttalanden och påståenden? Varför är ett erkännande viktigt och varför kan man inte bara gå vidare?

– Det är precis de frågor vi tagit upp i vår rapportering. Det är ju inte upp till journalister att svara på de här frågorna – men en skyldighet att ställa dem.

 

Sveriges statsminister Stefan Löfven och Socialdemokraterna lovade i assyrisk tv inför föregående val att man i regeringsposition skulle implementera det beslut som riksdagen tidigare antagit om att erkänna folkmordet. Något som senare visade sig vara valfläsk och man har vid ett flertal gånger dribblat bort frågan när den återigen kommit upp på tal. Tror du att svensk media anpassar sig efter något sådant när man gör reportage eller hur pass känslig är en sådan fråga?

– Jag tror inte att det handlar om någon beröringsskräck utan att det finns en generellt låg kunskap om den här frågan hos vår yrkeskår. Jag tänker att det är naturligt att det är reportrar i Södertälje, både från vår redaktion och från kollegorna på Länstidningen, som är kunniga inom området eftersom en så stor del av våra tittare och läsare berörs.

 

Jag tror att jag talar för många assyrier när jag säger tack så mycket. Inslagen och reportagen satte verkligen ord på mångas känslor. Har du något övrigt som du vill tillägga till våra läsare?

– Den här bevakningen har genererat många reaktioner – både positiva och negativa. Och vi uppskattar att vårt jobb uppmärksammas, så fortsätt gärna att komma med både ris och ros!