Alltfler böcker om det armeniska folkmordet ges ut i Skandinavien av etablerade förlag. När får vi se en gedigen bok om Seyfo på svenska, undrar författaren Svante Lundgren.

Under de allra senaste åren har det kommit gedigna böcker på skandinaviska språk om det armeniska folkmordet. Det senaste tillskottet är danske Matthias Bjørnlunds Det armenske folkedrab. Fra begyndelsen til enden (Kristeligt Dagblads Forlag 2013). Det är fråga om en ypperlig bok. Jag har läst många böcker om det armeniska folkmordet och det här är en av de bästa.

Styrkan i denna bok är att den kombinerar djup kunskap med lättillgänglighet. Bjørnlund har jobbat med dessa frågor i tio år och har publicerat många artiklar i ämnet. När han nu presenterar sitt gedigna kunnande i bokform är resultatet mycket lyckat. Trots den enorma mängden fakta blir det aldrig för mastigt, för författaren skriver lättläst och medryckande. Framställningen är balanserad och nyanserad och kombinerar de stora skeendena med det enskilda offrets öde. Redan i förordet understryker han så riktigt att offren var ”verkliga levande människor med en rik, mångsidig materiell och andlig kultur och med dem försvann i stor sett allt, från tusentals kyrkor och skolor till drömmar och förhoppningar.”

Författaren beskriver inte bara det egentliga folkmordsskeendet utan också bakgrunden till folkmordet och hur det återspeglades i resten av världen, framför allt i Skandinavien. Det här har andra forskare ofta behandlat ganska kortfattat, men här får vi en god inblick i detta och det förhöjer bokens läsvärde. Det hela är också rigoröst dokumenterat: boken har inte mindre än 1114 noter med källhänvisningar.

Förutom att teckna folkmordets bakgrund och genomförande på ett klargörande sätt serverar Bjørnlund också en del intressanta och pikanta detaljer. Som att den blivande prästen, författaren och ikonen från den danska motståndskampen mot nazismen Kaj Munk som åttaåring skrev en äventyrsberättelse om hur armenierna med brittisk och lite dansk hjälp kämpade mot och besegrade den onde sultanen. Eller att två armeniska idrottare utgjorde det osmanska rikets hela trupp till sommar-OS i Stockholm 1912.

Bjørnlund har en pessimistisk men samtidigt realistisk syn på möjligheten att ändra Turkiets förnekelsetradition: överväldigande historisk dokumentering hjälper inte för mänskor som inte har viljan att konfrontera det förgångna och tänka om. ”Hur ska man till exempel reagera på den turkiske statsministern Recep Tayyip Erdogans uttalanden om att muslimer och turkar aldrig har utfört och inte kan utföra folkmord? Skicka honom en bok?”

När jag läser böcker om det armeniska folkmordet håller jag alltid ett öga på hur författaren behandlar det faktum att det också drabbade andra kristna, däribland assyrierna. Bjørnlund får gott betyg i detta hänseende. Visst, boken handlar om armeniernas öde men han deklarerar klart ut att också assyrier och greker drabbades och assyrierna omnämns i flera sammanhang. Också ordet Seyfo finns med, om än i en not.

Min enda invändning gäller beskrivningen av massakern i Adana 1909. Här heter det först att den ledde till att 20-30.000 armenier och två amerikanska missionärer dödades. Senare nämns att mordvågen drabbade ”armenier och andra kristna”. Här har assyrierna olyckligt hamnat i skymundan. Enligt officiella uppgifter dödades 612 assyrier i denna massaker, enligt ögonvittnen dubbelt fler. Betydligt färre än antalet dödade armenier, men tillräckligt för att omnämnas. En samtida armenisk parlamentsledamot noterade att mobben denna gång på lika grunder riktade in sig på alla kristna och såg det som ett tecken på att armenofobin hade utvecklats till en allmän aversion mot kristna.

År 2012 utkom två svenska böcker om det armeniska folkmordet på etablerade förlag. Nu har vi en utmärkt bok om samma ämne på danska. Frågan kvarstår: vem skriver en gedigen bok om Seyfo som ett etablerat svenskt förlag vill ge ut och som därmed får en större spridning än allt som hittills har skrivits om detta ämne på svenska? David Gaunt har skrivit en utmärkt Seyfobok, men på engelska. Min egen lilla bok i ämnet har inte samma tyngd (kort och utan noter) och utgavs av ett litet förlag i Finland. Så här finns en angelägen uppgift som väntar på sin man eller kvinna.

Skrivet på det armeniska gästhemmet i Jerusalem.

Svante Lundgren 
Författare