Svensk-assyriern Murat Akpinar har tecknat staden Kfarborans historia för att den inte ska falla i glömska.

I en lång intervju på Assyria TV har Murat Akpinar berättat om vad som drev honom att till slut fatta pennan och börja skriva en bok för första gången. Själv född och uppvuxen i den assyriska småstaden på den norra delen av Turabdinregionen i Assyrien, hade han memorerat mycket av den muntliga informationen om Kfarboran från äldre generationer.

– Jag har i många år haft ett stort intresse för staden Kfarboran och den gamla generationen som levde där. Det var det som gav mig idén att skriva boken, just för att föreviga och sätta Kfarboran på kartan, men också för att föra vidare det som våra förfäder har skapat”, skrev han på sin facebook-sida i samband med släppet av boken.

Kfarboran var en av få större orter i Turabdin och administrativ centralort. En gång i tiden nästan uteslutande bebodd av assyrier finns idag inte en enda av ursprungsbefolkningen kvar. Majoriteten av befolkningen mördades eller fördrevs under folkmordet av den turkiska makten och de lokala kurderna. Hela 36 närliggande kurdiska byar anföll och slaktade alla assyrier de kunde hitta. De överlevande assyrierna fortsatte att uppleva mord och övergrepp efter folkmordet. De sista assyrierna, de flesta äldre, lämnade i slutet på 70-talet efter ett mord på en äldre assyrier på öppen gata. Mordet på Andravos Lahdik kan ses som den sista akten i den etniska utrensning som kulminerade i det assyriska folkmordet 1915.

Mordet på Andravos Lahdik 1978 drev ut de sista assyrierna från Kfarboran. Förövarna nöjde sig dock inte med mordet utan skändade även hans grav efteråt.

Idag är staden uteslutande kurdisk och en rekryteringsbas för terrororganisationen PKK. Den turkiska staten ändrade stadens namn till Dargecit medan kurdernas inflytande sedan länge förvanskade det assyriska namnet från Kfarboran till Kerburan. Det enda som vittnar om ursprungsbefolkningen idag är ett par förfallna kyrkor och gravgårdar, som plundras och krymper när lokala kurder passar på att bygga på delar av gravgårdarna. Den etniska utrensningen fullbordades för femtio år sedan medan den kulturella och historiska utrensningen av stadens assyriska arv pågår än idag.

Murat Akpinar är väl medveten om kampen om stadens historia och föresatte sig därför att nedteckna det han vet innan det är försent.

– Boken är långt ifrån perfekt, jag har skrivit den helt själv utifrån mina ord och med den fakta jag tagit fram. Jag hoppas ändå att den ska uppfylla dina förväntningar och att boken kan bli ett bra underlag att bygga vidare på”, skrev han i samband med releasen.