Att det finns böcker i alla assyriska föreningar känner de flesta till. Men många böcker blir kvar i mörka rum i föreningarna istället för att hamna i varma och upplysta assyriska vardagsrum. Tiglath Yamo träffade författaren Besim Aydin, en kulturell förnyare med ett enmansförlag, som berättar om hur han började göra det han älskar att göra.

Besim Aydin står för kulturell förnyelse inom den assyriska folkgruppen. Med sitt arbete förmedlar han assyriska språket till nästa generation. För tre år sedan startade han ensam bokförlaget Arjovi, där han har jobbat med flera böcker som är de första i sitt slag. Aydin kom till Sverige 1988. Han föddes i byn Arkah som ligger i Izlo-bergen i Turabdin-provinsen, sydöstra Turkiet. Han har ingen akademisk utbildning, men det har inte stoppat honom från att förverkliga sin dröm; att skriva.

– Bara viljan och intresset finns, räcker det långt. Det är klart att det är en fördel att ha en akademisk utbildning i bagaget, men att det saknas betyder inte per automatik att man är oduglig och inte kan skapa något. Med vilja, målmedvetenhet och rätt inställning kan man ta sig mycket längre än man tror, säger Besim Aydin ödmjukt men självsäkert.

Under den första perioden i Sverige gällde det för Aydin att etablera och integrera sig i det svenska samhället. Efter att ha gått olika språkkurser på svenska gick han på några yrkeskurser. Detta resulterade i ett arbete som försäljare på IKEA, där han har jobbat sedan 1998. Pippi Långstrump, Mamma Mu, Emmas verkstad och Nicke nyfiken är några av barnklassikerna som han har översatt till assyriska.

Förutom detta har Besim Aydin skrivit romanen Med döden som skugga, som handlar om folkmordet på assyrierna i Turkiet 1915. Man kan inte låta bli att beundra Aydins bedrift. För tio år sedan kunde han inte ens det assyriska alfabetet, men har ändå sedan 2001 hunnit med att översatta flera barnböcker till assyriska.

– Jag lärde mig assyriska alfabetet från mina barn. Mina och andra assyriers barn fick lära sig sitt eget modersmål tack vare det svenska skolsystemet. Något som vi vuxna inte hade möjlighet till i våra hemländer på grund av undervisningsförbudet på det assyriska språket. Men här har vi möjligheten att bevara och dessutom utveckla språket. Vi måste skapa all sorts litteratur egentligen. Inte minst behövs till exempel barnböcker för att odödliggöra assyriskan, fortsätter Aydin.

Besims lilla son, Mikael, var nyfiken på vårt samtal och visade oss lite av sin busiga sida. Han avbröt oss några gånger med sitt keyboardspelande, innan pappa Besim till sist tvingades att köra ut lille Mikael ut ur rummet. Lillen fick med sig en illustrerad bibel som pappa har skrivit. Mikael bläddrade lite i den och lät oss fortsätta vår intervju. Aydin fortsatte med att berätta om när han bestämde sig för att producera assyriska barnböcker.

– En fråga som ställdes till mig vid en föreläsning fick mig att börja skriva barnböcker. En grupp av myndighetspersoner besökte Botkyrka Folkhögskola där jag studerade. Syftet med besöket var att hämta kunskap om vårt folks kultur och traditioner. Vid besöket ställde en kvinna frågan om varför det inte finns barnböcker på assyriska. Jag skämdes att säga att vi inte har några och svarade lite undvikande att det finns böcker men som alla våra andra böcker är de också inlåsta i olika kloster. Jag kände ett stort behov av barnlitteratur och bestämde mig för att göra något åt saken.

Hittills har Aydin skrivit eller översatt elva böcker. Den första boken var en samling folksagor på svenska med titeln Folksagor från Mesopotamien.

– För att sammanställa denna bok reste jag till flera länder och olika städer i Sverige. Jag besökte många äldre och lyssnade på deras berättelser. Jag minns en gång att jag åkte hela vägen till Örebro för att lyssna på en äldre herre, men att han var lite sjuk och inte kunde berätta hela sagan. Jag kom tillbaka hem med en halv saga, säger han med ett brett skratt.

Pippi var svårast att översätta. Vissa uttryck som finns i Pippis böcker finns helt enkelt inte i vårt språk enligt Aydin.När han sedan berättar hur en vanlig vardag ser ut för honom blir det tydligt att Besim Aydin får uppoffra mycket. Han börjar dagen klockan 08:00 med en bönestund.

-Jag tackar Jesus för allt han skänker till oss, säger han.

I tre timmar sitter han sedan framför datorn och fortsätter skrivandet. Efter ett litet lunchavbrott fortsätter han till ungefär klockan tre på eftermiddagen. Skiftet på IKEA börjar nämligen klockan fyra och slutar halv nio på kvällen. Det betyder alltså att det inte blir speciellt många timmar på IKEA.

– Nej, jag jobbar halvtid för att kunna fortsätta skrivandet. Min lön går till förlagets omkostnader och vi lever på min frus inkomst och på barnbidraget. I och med att marknaden för mina böcker är så liten säljer jag långt ifrån allt som trycks. Hittills har det gått runt. Men jag känner mig rik i alla fall, eftersom jag får göra det jag vill och älskar att göra, avslutar Besim Aydin.

Aydin är med i alla moment i skapandet av en bok. Från att skriva och översätta till formgivning och layoutarbete. Han gör allt och skickar sedan ut sin bok i pdf-format till tryckeriet. Hans målsättning är att kunna ge ut tre böcker om året. Senaste barnboken var Samis äventyr i djungeln. Nästa år kommer en ny sagosamling som heter Sagornas skatt.

De positiva reaktionerna boken som handlar om Seyfo – Folkmordet 1915, Med döden som skugga, har mer eller mindre tvingat Aydin att skriva en uppföljare som faktiskt är under bearbetning. Uppföljaren beräknas vara klar under 2010. Under tiden är arbetet med att översätta Med döden som skugga till tyska och holländska i full gång.