Vetenskapshistoriska händelser som avspeglar världen idag utelämnas efter en analys av fyndmaterial och kring fyndmaterialet utvecklas resonemang om historiska event och kritik. I en vetenskaplig bok menar professor Joann Scurlock att en patient i Assyrien hade fått bättre diagnos och behandling än någonstans i 1800-talets Europa.

Historiesynen som lyfts fram från vår assyriska historia syns i vetenskap, personligheter och ideologier som den främsta drivkraften bakom samhällsutvecklingen. Att framhäva individers idéer för att tjäna folkets levnadssätt var en självklarhet i Assyrien som byggde på en gudomlig kunglig kult om att upplysa och civilisera människan. 

Enligt boken ”Diagnoses in Assyrian and Babylonian Medicine” som är skriven av professorerna Burton R. Andersen och Joann Scurlock som skildrar en 4000 årig vetenskap som är baserad på cirka 1000 olika lertavlor. I boken beskrivs kunskapen som väldigt sofistikerad och effektiv och där lertavlorna var standardiserade handböcker för att undervisa och informera dåtidens läkare. Man hade till-och-med olika specialister inom pediatrik, obstetrik, gynekologi, neurologi, oral medicin, infektionssjukdomar samt veterinärmedicin. 

Professorn Joann Scurlock som är assyriolog i University of Chicago vågar även sticka ut hakan och påstå att en patient i Assyrien hade fått bättre diagnos och behandling än någonstans i 1800-talets Europa. Enligt institutionen så är den grekiska medicinen ett steg bakåt i utvecklingen i jämförelse med den assyriska medicinen och att de sanna upphovsmännen bakom den så kallade ”västerländska medicinen” är assyrierna. 

Vid första millenniet efter Kristus kan världen skåda en av assyriernas största verk, det vill säga grundandet av världens första högre utbildningsanstalt ”universitet” i staden Nsibin som hade en medicinsk institution bland teologi och filosofi. Under Kalifat dynastin i Bagdad så var den assyriska familjen Bakht-Isho kända för sina läkare och läkarkonst och producerade över sju generationer läkare åt Kalifen.

Men den främsta och största av dem alla genom tiderna inom detta fält är den assyriska vetenskapsmannen och läkaren Hunyn Ibn Ishaq som är känd i väst som Johannitius. Hunyn grundade vad man kallar idag för farmakopén, förteckning eller samling över farmaceutisk utformning och tillverkning av läkemedel och därutöver författaren till tjogotals olika mediciniska verk och föreskrifter. 

Den arabiske filosofen Ibn Jundi citerade;

”Assyrierna gör stora framgångar inom vetenskapen. De har utvecklat nya metoder för abnorma mediciniska förhållanden vid sidan av farmaceutisk utformning till en punkt där dem är överlägsna den grekiska och indiska diagnostiseringen och behandling. Vidare har deras forskare tagit sig an olika forskningsmetoder och utvecklat de via nya upptäckter. De laborerar och experimenterar fram mediciniska lagar som följer där av sammanställning och dokumentation av vad som har framkommit.”

Ray Younan