Präster som kräver del av bistånd, bestämmer vilka som får besöka en stad eller inte och andra uppgifter ger en oroande bild av utvecklingen på Nineveslätten.

Det råder ett maktvakum på Nineveslätten sedan terrorsekten IS drevs bort från området. Präster och biskopar har därför fått ett tillfälle att utöka sina positioner då de lokala myndigheterna är försvagade.

Främst från den norra delen av Nineveslätten som ännu är under kurdisk ockupation kommer uppgifter om präster som agerar likt maffialedare. När en biståndsorganisation ville dela ut fotogenvärmare till assyriska familjer som återvänt till en by stoppade den lokala prästen utdelningen. Han gick med på att fotogenvärmarna delades ut först efter att han själv fick 60 procent av värmarna att förfoga över hur han själv ville. Det finns även exempel på präster som stoppat folk från att besöka en viss by eller stad helt enkelt för att de anser sig ha rätten att kontrollera hela samhällen.

– De ser sig som lokala makthavare, nästan som prinsar med varsitt eget lilla kungadömme. Folket är förbannade och talar om problemet sinsemmellan men fortsätter ändå att agera som får och fortsätter finna sig i prästerskapets grepp, säger en källa på plats.

Assyrierna som återvänt till Nineveslätten ställer sig även frågande till prästerskapets prioriteringar. I staden Telleskuf invigdes nyligen S:t Georges kyrka som renoverats från grunden med nytt marmorgolv och andra påkostade material. Obekräftade uppgifter gör gällande att uppemot en miljon dollar (cirka tio miljoner kronor) har gått åt till att renovera kyrkan. Många av familjerna fortsätter dock vänta på hjälp för att få sina förstörda och utbrända hus renoverade.

– Människorna här förstår att deras kyrkoledare får donationer från kyrkor och organisationer i väst men de ser väldigt lite av biståndet själva. Istället har vi en situation där det lokala prästerskapet utvecklas till en sorts lokal maffia som styr och ställer, säger källan som talat med en representant för Assyrian Confederation of Europe om problemet.

Situationen med lokala präster och biskopar som agerar i symbios med de kurdiska partierna för sina egna intressen är inte ny. Redan 2009 dokumenterade Human Rights Watch hur prästerskapet lät sig utnyttjas av kurdiska intressen och utvecklades till politiska makthavare på Nineveslätten med bland annat egna vaktstyrkor.