Under den politiska debatten i samband med erkännandet av folkmordet Seyfo har det framförts att jurister bör avgöra folkmordsfrågan. Hujada.com har talat med Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, för att utreda den möjligheten.

Sedan Sveriges riksdag röstat om och valt att erkänna det osmanska folkmordet har både landets statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt offentligt beklagat beslutet och sagt att det inte är riksdagens roll att fatta beslut i frågan. De får dock fel i sak av Ove Bring, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan.

– Riksdagen har fattat ett beslut i folkmordsfrågan och den har rätt att göra det. Riksdagen är suverän. Det innebär att den själv bestämmer vilka resolutioner den vill anta, säger professor Bring.

Regeringen har också deklarerat att man inte avser att driva erkännandefrågan i EU och FN såsom riksdagsbeslutet lyder. Det är en möjlighet regeringen har och som den i folkmordsfrågan gör verklighet utav. 

– Regeringen har rätt att gå sin egen väg och skilja sig från Riksdagen i frågan eftersom man inte behöver ha parlamentariskt stöd i varje fråga för att bedriva utrikespolitik, säger professor Bring

Sverige befinner sig nu i den märkliga situation att regeringen väljer att inte följa de folkvalda riksdagsledamöternas beslut. Det majoritetsstöd i riksdagen som i normalfallet ger legitimitet till regeringens handlande saknas alltså. Istället har regeringen framfört argumentet att jurister och forskare ska avgöra Seyfofrågan. 

– Det finns idag ingen domstol som kan pröva detta eftersom behörighet saknas, menar professor Bring.

Han framhåller att ett alternativ därför vore att Turkiet sluter ett avtal med FN om en tribunal liknande den för Röda khmerernas folkmordet i Kambodja. Den internationella domstolen där är FN-stödd och har såväl nationella som internationella åklagare och domare arbetandes där. 

– Teoretiskt är detta möjligt, men den politiska realiteten i fallet med Turkiet kan dock göra det svårt, säger professor Bring. 

Han syftar på att det osmanska folkmordet på assyrier och andra kristna minoriteter fortfarande är ett känsligt ämne i Turkiet. En FN-tribunal i folkmordsfrågan bygger ju på att landet samarbetar och är berett att göra upp med sin historia. 

– Även om en FN-tribunal inte skapas så kan den allmänna opinionen, forskare och politiker på basis av den information som finns tillåtas bilda sig en mening om huruvida det var ett folkmord, säger professor Bring.

I ett upprop har objektiva forskare slagit fast att det inte finns någon tvekan om att massakrerna på de kristna och andra minoriteterna i det osmanska imperiet under första världskriget var ett folkmord. Forskarsamhället har således sagt sitt.

Således kvarstår möjligheten för jurister att pröva folkmordsfrågan. För att en sådan möjlighet ska bli verklighet krävs det att politiker trycker på för en FN-tribunal. Det återstår att se om regeringen, som vill att jurister ska avgöra Sefyofrågan, skrider från ord till handling. 

[FOTNOT: Lördagen den 24 april med start kl. 16:00 anordnas på Sergels torg i Stockholm en manifestation till minnet av Folkmordet. Alla är välkomna att delta.]