Man kan aldrig förstå vad studenter utsätts för förrän man sätter sig själv i deras skor. Ta mig som exempel. Jag har precis avslutat min sista tenta för terminen, vilket jag firar genom att städa och plocka undan alla papper i min lägenhet. Det är inget vanligt beteende för en student.
De senaste dagarna har varit outhärdliga, ångest och förtvivlan blandat med oroande höga mängder kaffe – en dålig kombination. Ena stunden är man hyperaktiv och i den andra sitter man och gråter till rädda Willy. Och då syftar jag på slutscenen när Willy hoppar till ”sina egna”. Kanske är det ett inre hopp om att göra likadant, eller så är det för mycket kaffe.
Det är inte lätt att balansera sina känslor när man känner allt och ingenting samtidigt. Det enda som har förgyllt mina dagar är dagdrömmarna om en bättre tillvaro och så de självklara frågeställningarna; vill jag verkligen plugga det här? Ska det vara så tråkigt? Jag har ännu inte kommit fram till en slutsats.
Nej, det är verkligen inte lätt att vara student. Än svårare att bo ensam när det finns så mycket man måste göra i hemmet på egen hand. Det är skrämmande hur många sätt man kan övertala sig själv att det finns viktigare saker att göra än att plugga inför en tenta.
Man börjar varje dag likadant, med sovmorgon. För jag behöver ju all sömn jag kan få för att komma ihåg det jag läser. Därefter en stor frukost, för det är ju det viktigaste målet på dagen. Till lunch ska jag laga min egna handgjorda pasta, jag har ju alltid undrat hur man gör. På kvällen ska jag laga en gourmetmiddag, för jag måste ju sluta upp med onyttigheter och äta mer hemlagat.
Emellanåt får man för sig att storstäda, damma av alla hörn och vrån, tvätta kläder, till och med stryka dem (!). Ja, det finns många saker man kan inbilla sig själv, än mindre att stå fast vid det och tro på det som om det vore heligare än bibelns ord.
När man dessutom sitter inlåst så länge tenderar man ofta bli något pessimistisk, speciellt när det är molnigt ute. I det skedet tappar man hoppet om sommaren helt och hållet. Just nu tror jag att sommaren är en myt, att den existerar endast i våra förhoppningar om att fly den kalla vintern.
Hoppfulla vänder vi oss mot himlen för värme, istället får vi endast ett hånade svar med en rejäl dos spott – regnet. Sakta men säkert flyter dagarna förbi och innan man vet om det förbannar man sig själv för varför man inte pluggade mer intensivt från början så man slapp sitta uppe hela natten innan tentan. Det kanske är bra att jag bor ensam trots allt.
Nu är allt äntligen över, istället återstår nervositeten och en nypa otålighet inför tentaresultatet. Förloppet efter att man får ett gott tentaresultat skiljer sig drastiskt. Då struntar man istället i allt som behöver göras för att fira hur duktig man har varit och dagarna inför tentan är blott ett suddigt minne. Ett fåtal timmar senare har ångestkänslan kommit tillbaka. Nu beror den dock på att man har slösat lite väl mycket pengar på ingenting.
Så lever många studenter idag. Jag hoppas att en viss förståelse har infunnit sig hos er om studentens vardag och önskar er alla en trevlig sommar.