I vår intensiva jakt på landets partiledare har vi äntligen lyckats träffa Göran Persson. Mannen som styr hela vårt rike. Hur tycker han att assyrierna har lyckats i samhället? Varför står hans parti egentligen emot ett fullt erkännande av folkmordet? Här levererar han svaren.

Efter alla dina år som politiker, vad vill du säga till människor med invandrarbakgrund som kanske har avskräckts från att engagera sig politiskt av all negativ medierapportering om politiker och politik?
– Gör inte det! Jag kan förstå att man känna avståndstagande och ilska mot politiker när media rapporterar om skandaler och liknande. Självfallet ska man inte bagatellisera, men det är viktigt att komma ihåg att det faktiskt inte är hela bilden av verkligheten. Varje dag arbetar politiker över hela landet med att diskutera och fatta viktiga beslut som berör dig och mig i vår vardag. Därför är det så viktigt att alla känner sig delaktiga och att de politiker som representerar oss kommer ifrån alla delar av samhället och har olika bakgrund och erfarenheter. Så avskräcks inte! Gå istället med i ett politiskt parti.

Alla partier lovar inför valet att just deras modell kommer att skapa flest jobb. Hur har socialdemokraterna tänkt minska arbetslösheten i framtiden?
– Jag är mycket glad över att jobben nu kommer och att arbetslösheten faller snabbt. I år och under nästa år ökar sysselsättningen med 120.000 – 150.000 jobb, och vi kommer att gå under vårt mål om fyra procents arbetslöshet. Detta är resultatet av en medveten politik, för tillväxt och låga räntor, men också en följd av våra satsningar för att får arbetslösa tillbaka i arbete. 20.000 arbetslösa får detta år ett plusjobb, över 50.000 har ett jobb att gå till tack vare ett anställningsstöd, ett utbildningsvikariat eller liknande. Genom en sommarjobbsatsning detta år får många ungdomar snabbt en kontakt med arbetsmarknaden.

– Nu går vi vidare. Vi vill tillföra kommuner och landsting resurser för att anställa fler. Vi vill satsa på utbildning och forskning. Vi vill satsa på byggande och infrastruktur. Vi vill satsa på strategiska framtidsbranscher som den gröna sektorn. Vi vill ge företagen bättre tillgång på riskkapital och enklare regelverk. Vi behöver göra särskilda insatser för långtidsarbetslösa och de som till följd av sjukdom eller funktionshinder har svårt att få ett jobb. Och vi vill fortsätta föra en ansvarsfull politik för hög tillväxt och låga räntor. Mot detta står alliansens ofinansierade skattesänkningar för de rika, och sänkt a-kassa för de arbetslösa. Så skapas inte fler jobb, så skapas bara ökade orättvisor.

Sverige är ett hyllat land ute i världen när det gäller utlandsbistånd. Sverige har till helt nyligen skänkt flera hundra miljoner årligen, endast till det palestinska folket. Samtidigt har Sveriges bistånd till det assyriska folket varit nästintill obefintligt trots den kärva situationen assyrierna befinner sig i. Hur försvarar/förklarar statsministern Sveriges knappa ekonomiska stöd till assyrierna?
– Det assyriska folket lever som minoritet i flera länder. Det viktigaste stödet som den svenska regeringen kan ge är politiskt stöd för stärkta mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter i de länder det assyriska folket lever. Detta sker på olika sätt, eftersom de politiska förutsättningarna mellan länderna är så olika. Vad gäller t ex Irak, så arbetar vi socialdemokrater för att Irak ska bli rättssäkert och tillgodose alla dess invånares rättigheter. Detta påtalar den svenska regeringen i dess samtal med företrädare för den irakiska regeringen. Sverige gav ekonomiskt stöd till det irakiska parlamentsvalet i 2005 och bistår fortsatt via FN och EU den demokratiska processen. Frågan om minoriteters rättigheter och mänskliga rättigheter i allmänhet, är en viktig fråga för regeringen. Därför avsatte Sverige år 2005 drygt 37,6 miljoner för detta ändamål. Utrikesdepartementet träffar regelbundet ställföreträdare för olika irakiska folkgrupper, inklusive assyrierna. Sverige kommer att fortsätta verka inom EU och FN för att minoriteters rättigheter lyfts fram.

Frågan om folkmordet på assyrier/syrianer/kaldéer har diskuterats tidigare i Riksdagen. Socialdemokraterna har då valt att stå emot ett fullt erkännande trots att majoriteten av riksdagspartierna har varit för. Socialdemokraterna har bland annat hänvisat till att det saknas källkritiskt material om Seyfo. Sedan dess har mycket ny forskning tillkommit och fler böcker skrivits i ämnet. Och bland annat David Gaunt, svensk historieforskare vid Södertörns högskola, säger efter flera år av forskning i ämnet att Seyfo uppfyller samtliga kriterier i internationell rätt och bör därför erkännas för vad det verkligen var – ett folkmord. Mot bakgrund av detta; är det troligt att socialdemokraterna ändrar sin hållning i frågan?
– Vi vill att de tragiska händelserna i det osmanska riket 1915-1923 grundligt utreds av forskare och historiker, snarare än blir föremål för politisk debatt. För att komma vidare är det viktigt med ett öppet diskussionsklimat och god tillgång till historiska arkiv. Det vore väldigt värdefullt om vi fick en mer gemensam syn mellan Turkiet och Armenien.

– Med olika konkreta insatser kan vi bidra till ökad förståelse. EU stödjer kulturarvsprojekt i sydöstra Turkiet och Sverige gör också egna insatser för öppenhet och försoning. För ett år sedan ordnade det svenska generalkonsulatet i Istanbul en internationell konferens om den assyrisk/syrianska diasporans situation och möjligheter att återvända till Turkiet. I maj ordnades en konferens om religiösa minoriteters äganderättsproblem och senare i år ska äganderätts- och kulturarvsfrågor som berör just assyrier/syrianer diskuteras.

Turkar, assyrier/syrianer/kaldeer och armenier har alla uttalat en vilja om att nå samsyn i folkmordsfrågan. Och med tanke på att Turkiet nu vill in i den europeiska unionen är frågan högaktuell. Kan Sverige, som ett neutralt land, ta initiativ till ett internationellt råd bestående av representanter för de tre folken för att tillsammans utreda folkmordsfrågan och nå samsyn?
– Turkiets regering har nyligen föreslagit en gemensam historiekommission med Armenien för att utreda frågan. Det är rimligt att assyrier/syrianer och andra drabbade grupper inbjuds att delta i ett sådant arbete. Om parterna vill att EU spelar en roll i den processen ska vi självklart överväga det. Generellt hoppas vi att närmandet mellan Turkiet och EU positivt påverkar diskussionen kring händelserna 1915, och Turkiets relationer med Armenien.

Assyrier/syrianer/kaldeer arbetar idag för att etablera Assyrien som en autonom enhet i norra Irak, inom ramen för ett federalt Irak. Sverige kan bland annat öronmärka bistånd till Assyrier/Syrianer/Kaldeer i detta område och uttala sitt stöd för etableringen av Assyrien som en autonom region (såsom kurder har det idag). Kan statsministern se att Sverige bistår på något sätt i denna fråga?
– Vi verkar för och stödjer ett enat Irak, som tillgodoser alla invånares rättigheter. Irak behöver enighet, inte mer splittring mellan religiösa och etniska grupper. Därför är den nationella dialogen i Irak och demokratiseringsprocessen viktig. Sverige gav ekonomiskt stöd till det irakiska parlamentsvalet i 2005 och fortsätter att stödja den demokratiska processen via FN och EU. Frågan om minoriteters rättigheter och mänskliga rättigheter i allmänhet är enormt viktig. I vårt bistånd till Irak vill vi motverka diskriminering. Vi jobbar också inom EU och FN för att minoriteters rättigheter lyfts fram.

Kurderna i norra Irak använder idag sitt politiska, numerära och militära övertag för att ockupera assyrisk mark. Kurdernas övergrepp mot Assyrier/Syrianer/Kaldeer är väldokumenterat av olika människorättsorganisationer. Samtidigt utmålas de kurdiska grupperingarna i Irak som sanna demokrater i västländer som Sverige. Hur väl känner statsministern till de kurdiska partiernas ockupation av Assyriens territorium och deras övergrepp och vad kan statsministern göra för att uppmärksamma detta?
– Övergrepp och våldshandlingar tar vi alltid starkt avstånd ifrån, oavsett vem som gör sig skyldig till dem. Vi är mycket oroade över det våld vi dagligen ser i Irak och som drabbar alla grupper. Nu arbetar vi för att hjälpa Irak med att bygga upp landet och stärka demokratin. Målet är att alla människors grundläggande rättigheter ska respekteras och att Irak ska kunna ge alla invånare trygghet och säkerhet. Vi är medvetna om att det råder oklarheter kring markrättigheter och utgår från att de reds ut inom ramen för irakisk lag.

Cirka 80 000 assyrier/syrianer/kaldéer bor i Sverige idag. Hur tycker du att de har klarat av att integreras i det svenska samhället om du jämför med andra grupper?
– Bra. De flesta har varit framgångsrika som företagare och nu ser vi också duktiga akademiker, ledarskribenter och politiker med dess bakgrund. Assyriska FF som började som ett etniskt lag har nu spelare med olika etnisk bakgrund. Jag tror att det är en bra väg att gå. Då kommer det att gå ännu bättre för Assyriska FF och den assyriska/syrianska gruppen framöver. Och så finns ju Ibbe med i regeringen.

Socialdemokratiska partiet har styrt Sverige under en lång period. Varför ska Hujådås läsare rösta på just ditt parti i det kommande valet?
– För att vi socialdemokrater vill värna om alla människors lika värde och för en solidarisk politik där alla människor behöver en knuff för att komma igång någon gång i livet för att därefter själv bidra till samhällsutvecklingen. Det är ett val mellan egoism och solidaritet där alla människor skall vara med.

Slutligen, en högst opolitisk fråga; Assyriska FF befinner sig i Superettan i år. Hur länge gissar statsministern att det tar innan Assyriska FF är åter i Allsvenskan?
– Det brukar vara svårt att snabbt ta sig tillbaka till Allsvenskan när man ramlat ur. Se exempelvis på IFK Norrköping och Örebro. Men om Assyriska FF fortsätter och kämpa hårt så är det självklart inte omöjligt att komma tillbaka i Allsvenska snart.