Senaste söndag manifesterade Assyrian Riders Sweden för ett Seyfoerkännande och mot dagens folkmord. Hujådå publicerar det tal Gabriel Kurt höll utanför Turkiets ambassad.

Kära vänner, ärade deltagare!

Vi har samlats här idag för att uppmärksamma världen pÃ¥ att det har gÃ¥tt hundra Ã¥r sedan folkmordet Seyfo. Det osmanska Turkiet utförde 1900-talets första folkmord med avsikt att utrota sin kristna befolkning, nämligen assyrier, armenier och pontiska greker. VÃ¥ra kurdiska grannar deltog ocksÃ¥ med glädje i mördandet, sporrade av ungturkiska ledare att utföra jihad – heligt krig mot alla icke-muslimer. Resultatet idag hundra Ã¥r senare är att de kristna har decimerats till en promille – frÃ¥n att ha varit 25 procent av befolkningen strax före folkmordet. De kristnas egendom har tagits över av kurder i den östra halvan av Turkiet och av staten i resten av landet.

Dagens Turkiet är arvtagare till det osmanska imperiet. Republiken är således byggd på våra martyrers blod. Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte manifesterar mot det turkiska folket. Vi kräver upprättelse av den turkiska regeringen, som måste ta sitt politiska och moraliska ansvar. Ankara måste göra upp med sina förfäders smutsiga historia, på samma sätt som dagens Tyskland har gjort efter andra världskriget. Om den turkiska regeringen fortsätter att förneka sin skuld i folkmordet Seyfo, kommer det aldrig att leda till försoning och upprättelse för offren och dess anhöriga.

Förnekelsen innebär tvärtom att ett nytt folkmord mot de kristna ursprungsfolken pÃ¥gÃ¥r idag för fullt i Irak och Syrien, medan världen stÃ¥r passiv och tittar pÃ¥. Den islamistiska terrororganisationen IS har sedan ett Ã¥r tillbaka kört iväg eller mördat kristna assyrier och yezidier – med god hjälp av den turkiska regeringen som är terroristernas främste beskyddare. De har fritt tillträde in i Turkiet och slussas sedan in i Syrien och Irak för att utföra de vidrigaste brotten mot försvarslösa assyrier, yezidier och andra minoriteter i omrÃ¥det. Vi säger idag samma sak som vÃ¥r patriark nyligen sade till Vatikanens press: sluta beväpna vÃ¥ra mördare! Och Turkiet är alltsÃ¥ en viktig aktör i denna beväpning av IS. Den turkiska regeringen förser IS med all logistik medan vissa gulfstater bidrar med pengar. Turkiets främsta avsikt med att utnyttja IS är att bekämpa bildandet av ett kurdiskt självstyre i norra Syrien. Men kurderna har möjlighet att försvara sig, medan assyrierna utsätts för etnisk rensning frÃ¥n bÃ¥de IS och kurdiska milisers sida – sÃ¥ väl i Syrien som i norra Irak.

1915 mördades 2/3 delar av det assyriska folket i dagens Turkiet men förföljelserna har fortsatt fram till idag. Efter folkmordet 1915 inkallades överlevande assyrier och andra kristna till krigstjänst, så kallad Ihtiyat. Men avsikten var att använda dem som gratis arbetskraft för att bygga landets infrastruktur, alltså vägar, järnvägar och flygfält. De stackars männen fick tjänstgöra i fyra år med spade och hacka, men under usla förhållanden. Det innebar att de flesta dog av svält eller umbäranden.

1942 tvingades de kristna betala en extremt hög förmögenhetsskatt i syfte att driva de kvarvarande från sina hus och hem. Armenierna skulle betala 450% skatt per år, grekerna 350% och assyrierna 275%. Följden blev att många assyrier lämnade Turabdin och flydde söderut till det franska mandatet i Syrien. Därifrån tvingas idag deras barnbarn att fly våldet som Turkiet har en stor del i via IS.

I september 1955 vandaliserades de kristnas affärer och hem i Istanbul. Turkiska säkerhetstjänsten MIT hade kastat en bomb i ett hus i Thessaloniki i Grekland där Mustafa Kemal Atatürk hade fötts. Sedan skyllde de händelsen på de kristna och uppviglade en mobb av fanatiska muslimer att angripa de kristna. I två dagar pågick angreppen. Måmga greker flydde sedan till Grekland.

Tio år senare, 1966, gick Turkiet i krig mot den cypriotiske presidenten ärkebiskop Makarios och de kristna i Turkiets alla delar drabbades hårt av sin muslimska befolkning. Assyrierna i det avlägsna Turabdin fruktade ett nytt folkmord.

Ytterligare tio Ã¥r senare, 1974, ockuperade Turkiet norra Cypern och vi som kristna medborgare sÃ¥gs Ã¥terigen som förrädare – enbart pÃ¥ grund av vÃ¥r religion.
Cypernkrisen blev droppen som gjorde att vi assyrier började ge upp hoppet om en trygg framtid i ett land som vill utrota sina icke-muslimska minoriteter. Vi lämnade Turkiet i tiotusentals för att söka fristad i demokratiska länder i Europa. Även assyriska gästarbetare i Tyskland sökte asyl i Sverige av rädsla för att åka tillbaka till Turkiet.

I början av 1990-talet intensifierades inbördeskriget mellan den kurdiska PKK-gerillan och turkisk militär. De kvarvarande assyrierna i Turabdin kände sig inklämda mellan de stridande parterna som båda krävde deras lojalitet. En sista flyktingvåg började lämna Turabdin. Kvar blev bara ett par tusen, mestadels äldre par som inte ville lämna sina fäders jord.

1999 blev Turkiet kandidatland till medlemskap i EU. DÃ¥ började EU ge turkarna generösa bidrag för att bygga upp landets infrastruktur och jordbruk. I de delar av Turkiet där det saknades ett landregister skulle nu marken registreras. Min egen hemby blev Ã¥r 2001 den första att genomgÃ¥ denna process i Turabdin. NÃ¥gra Ã¥r senare var landregistret klart. Men resultatet blev att en stor del av assyriernas mark har konfiskerats med hänvisning till skogslagen eller att jorden ligger i träda. Turkisk skogslag förbjuder nämligen privatpersoner att äga skog. Och den mark som assyrierna inte har brukat – eftersom de har utvandrat – den har registrerats pÃ¥ staten som herrelös egendom. Med hjälp av bidrag frÃ¥n EU har alltsÃ¥ Turkiet konfiskerat de kristna assyriernas egendom.

En annan metod är att folkbokföringen medvetet har stavat assyriernas namn fel när ett digitalt register upprättades, vilket innebär att det blir svårt för utlandsassyrier att ärva sina föräldrars egendom.

Regeringen utfärdade ett beslut 2008 att den som saknar giltiga ID-handlingar inte får äga mark eller bedriva affärsrörelse i de provinser som kristna fortfarande har närvaro i. Det är provinserna Mardin och Hatay. Assyrier och andra kristna välkomnas officiellt av dagens regering. De inbjuds att återvända till sina hem och sin mark. Men de politiska besluten talar ett motsatt språk. Om våra barn som saknar turkiskt medborgarskap inte kan ärva oss eller köpa egendom, då kan återvändning inte vara möjlig. Och då kommer konfiskeringen av assyrisk mark att fullbordas.

SÃ¥ ser läget ut i det Turkiet som knackar pÃ¥ EU:s dörr, medan regeringen i Ankara fortsätter att förneka sina förfäders brott mot mänskligheten, dÃ¥ de kristna utrotades eller fördrevs ur landet. 25 procent kristna för hundra Ã¥r sedan – 1 promille idag. Vart har dessa medborgare tagit vägen om inget folkmord har ägt mot dem?

Journalister som skriver om missförhållandena sitter fängslade. Carl Bildt & Co:s vän Turkiet är alltså det land som har flest journalister fängslade idag.

Vi assyrier är fast beslutna, vi kräver ett erkännande av folkmordet SEYFO, vi kräver att världsamfundet satsar alla nödvändiga resurser på att sätta punkt för IS. I annat fall kommer vår kamp att fortsätta och sanningen kommer förr eller senare i fatt de turkiska makthavarna.

Tack för att Ni lyssnade!

 

Gabriel Kurt