Assyriska Demokratiska Organisationen, ADO, vill genom denna insändare i form av frågor och svar klargöra sin ståndpunkt i den syriska konflikten och bemöta frågor som har framförts.

1. Hur ser ADO på situationen i Syrien jämfört med den som skedde i Irak?

Vi tror inte att det som händer i Irak kommer att hända i Syrien beroende på flera faktorer. En anledning är att vi i Syrien gemensamt i det Syriska Nationella Rådet (SNR) vill bevara infrastrukturen och alla institutioner som bär upp statsapparaten så långt det går. I Irak däremot kom NATO-styrkan in och förstörde den vitala infrastruktur som kunde hålla staten vid liv och på fötterna. Det är den situationen som vi försöker undvika i Syrien genom vårt engagemang i SNR. SNR har hittills sagt att det inte vill ha extern inblandning i Syrien. Vidare är bildandet av Fria Syriska Armen (FSA) som samarbetar med SNR ett alternativ ur säkerhetssynpunkt för att kunna garantera säkerheten för medborgarna efter att regimen faller. Sådana uppgörelser bland det irakiska folket fanns inte i Irak varken under eller efter invasionen vilket är en annan anledning till att situationen i Syrien skiljer sig från den som var i Irak.

Efter varje revolution faller en stat i en kritisk process som bland annat kännetecknas av kaotiska lägen där grupperingar kommer att försöka utnyttja situationen för deras egna intressen. Detta hände i både Irak och i Libyen – och det kan ske i Syrien. Vi utesluter därför inte att starka kriminella gäng och/eller banditgrupper kommer att vilja förstöra stabiliteten. Även externa krafter som inte vill se Syrien som en demokratisk stat i mellanöstern kommer att vilja försätta landet i kaos. Vi vet att de flesta av självmordsattackerna i Irak inte var irakier utan de var utförda av personer från länderna runt omkring som till exempel Syrien, Jordanien och Saudiarabien eftersom ledarna från dessa stater vet att om Irak blir en demokrati kommer nästa på tur vara grannlandet. Därför finns det starka aktörer som inte vill se ett demokratiskt Syrien utöver den nuvarande regimen i Syrien.

FSA består mestadels av soldater som har hoppat av den syriska militärtjänsten. Till skillnad mot många rykten om sammansättningen av FSA består FSA av flera etniciteter och trossamfund bland andra sunniter, kristna, kurder och shiiter. Sunniterna är dock en majoritet i denna armé. Anledningen till att folk hoppade av och fortfarande hoppar av den syriska armén beror framför allt på att när den syriska armen fick order om att skjuta mot sin egen befolkning där många har släktingar i armén så hoppade de av. Och deserterar man i en armé under en konflikt är det dödsstraff på det. Därför var de tvungna att organisera sig och försvara sig själva mot den syriska armén.
Sammantaget tror vi därmed inte att det som hände i Irak kommer att ske i Syrien.

2. Är det ADO utanför Syrien som säger vad ADO i Syrien ska göra?

Det finns ingen distinktion mellan ADO i utlandet och ADO i hemlandet beträffande politiska beslut. Vi är en enhet. Och politiska beslut som tas inom organisationen tas kollektivt. Varken ADO:s Sverige-, Europa- eller USA-sektion har rätt, möjlighet eller styrkan att ställa krav och påverka organisationen på så sätt att alla i organisationen ska lyda besluten eller förslagen från utlandet. En sådan konstruktion existerar inte inom ADO. Majoriteten av vår politiska ledning sitter i hemlandet. ADO:s centralkommitté består nämligen av 15 medlemmar varav 12 lever i hemlandet, två i Europa och en i USA. Och det är centralkommittén som gemensamt tar politiska beslut. Många gånger tas hänsyn till viljan till ledamöterna i hemlandets ståndpunkt eftersom det är de som betalar priset i slutändan.

Under denna konflikt har en del ADO-medlemmar i Syrien trakasserats och fängslats. Rent historiskt, framför allt under 80-talet, har ADO-medlemmar gripits, förföljts och torterats enbart för sin ideologiska uppfattning. Därför är det verklighetsfrämmande att säga att det är ADO utanför Syrien som dikterar ADO Syriens handlingar. Det är de i Syrien som riskerar mest och det är även de som trotsar alla hinder och står för sina värderingar under hot, frikopplat från våra åsikter i diasporan.

3. Vill det assyriska folket det som ADO vill?

ADO är ett parti som utgår från sina värderingar som medlemmarna bestämmer. ADO säger därmed vad just vi som organisation vill och vilka rättigheter som organisationen kräver. Däremot, om ADO erhåller de rättigheter som organisationen kräver är det inte enbart våra medlemmar som erhåller dessa rättigheter utan hela det assyriska folket. Men för att ADO:s agerande inte ska belasta folket säger vi att detta är ADO:s program och att detta är vad vi vill ha som organisation. Och hittills har ingen oskyldig assyrier drabbats på grund av ADO:s agerande i den syriska oppositionen.

Vidare har de personer som påstår detta (att det assyriska folket inte vill det som ADO vill) inte själva frågat hela det assyriska folket vad de vill. De utgår således från spekulationer. ADO har heller inte frågat hela folket vad det vill. ADO har nämligen ingen möjlighet till en folkomröstning för att ta reda på vad hela folket vill. I synnerhet inte inom en diktatur som Syrien. Men å andra sidan är inte detta något som ADO påstår sig respresentera. Inget parti i hela världen utgår från vad folket vill och agerar därefter. Om moderaterna eller socialdemokraterna skulle ändra sina partiprogram utifrån folkomröstningar skulle hela partiets kärna och idépolitik fallera. ADO:s idépolitik handlar om existens och frihet.

Det ADO strävar efter och kräver är våra rättigheter. Och vi inom ADO är övertygade om att ingen som identifierar sig inom det assyriska kollektivet inte vill ha sina rättigheter.

4. Varför är inte ADO neutrala och låter de starkare krafterna slåss eftersom konflikten inte handlar om assyrierna?

Konflikten i Syrien handlar inte om någon konflikt mellan araber, shiiter, sunniter, kurder eller kristna mot muslimer. Utan konflikten i Syrien handlar om en demokratirörelse mot en diktatur som innefattar hela befolkningen och ytterst om hur Syrien som assyrierna bor i ska styras. Det går således inte att som assyrier mena att konflikten inte handlar om assyrier eftersom resultatet av konflikten berör alla medborgares liv direkt. Att vara neutral i ett läge där assyriernas framtid i Syrien kommer att dikteras är att avsäga sig sin handlingsfrihet (självbestämmanderätt) som folkgrupp.

De individer som kräver att ADO ska vara neutrala är själva inte neutrala eftersom de därmed tar part i konflikten. Att förmå ADO att bli neutrala är nämligen samma sak som att försöka pacificera oss vilket gör jobbet enklare för regimen. Det finns individer bland alla folkgrupper som antingen är för diktaturregimen eller för demokrati. Detta gäller även bland assyrierna i Syrien.

5. Varför säger ADO att de representerar det assyriska folket?

ADO säger återigen inte att vi representerar hela det assyriska folket. ADO representerar en idé som vi anser gagna det assyriska folket. Vi säger att assyrierna är värda att leva i fred och har rätt till att leva i frihet och demokrati. Det assyriska folket är precis som alla andra folk värda att leva ett värdigt liv i Syrien. Sedan är det upp till folket när det blir fria val i Syrien att välja om de vill ge mandat till ADO att föra deras talan eller inte.

6. Vad gör ADO för att komma så nära som möjligt för att nå garantier för situationen efter Assads fall?

Det finns ingen person, organisation eller stat som vill bidra eller gå med i en process som leder till dennes undergång. ADO gick således med i en process som vi tror och hoppas kan ge oss våra rättigheter. Sedan om vi lyckas eller misslyckas beror på flera faktorer men den största faktorn beror på oss själva. ADO är medvetna om riskerna och vidtar aktivt och kontinuerligt åtgärder för att förebygga dessa risker.

Exempelvis har ADO i Qamishlo tillsammans med arabiska klaner och kurdiska organisationer bildat ett nationellt råd som har till uppgift att förebygga konflikter mellan dessa olika grupper både etniskt och religiöst och därmed sträva efter att garantera säkerheten och freden i dessa områden. Assyrierna ingår i detta råd och är jämställda med våra grannar kurderna och araberna.

Den politiska situationen i mellanöstern och den syriska processen är större idag än det syriska folkets styrka och kraft. Revolutionen började som ett folkligt uppror, men handlar nu mycket om stormaktspolitiken som bestämmer dagordning och som kommer att avgöra slutet av denna revolution. Det är således inte det syriska folket som bestämmer dagordningen i Syrien längre. Därmed är det inte sagt att den syriska oppositionen har tillåtit extern inblandning i Syrien.

Det är inte så att vi på något sätt säger att vi blir av med ansvaret på grund av att utgången av revolutionen är stormaktspolitik. Det ADO säger är partiets vilja men att det inte finns några garantier för utgången av det. ADO har varit öppna och ärliga om detta uppsåt i Syrienfrågan ända sedan bildandet av den fredliga oppositionen som gick under namnet Damaskusdeklarationen 2005.

7. Oppositionen är delad i flera läger, vad är ADO:s relation till de som inte ingår i SNR? Vad kommer ADO att göra om rebellerna/de väpnade grupperna övertar makten? Då blir det ännu en militärkupp som har genomförts i Syrien. Vad har ADO för plan om så blir fallet?

Som organisation har vi bra kontakter med en stor del av opposition oavsett om de är med eller inte i SNR. När det anordnas konferenser angående Syrienfrågan utanför Syrien är det hela oppositionen som bjuds in och inte bara de från SNR eller andra konstellationer. Därför är det naturligt att ADO har kontakter och dialog med andra delar av oppositionen. Exempel på kontakter som ADO har är med en av centralfigurerna av Damaskusdeklarationen, Michel Kilo som är kristen, MR-aktivist, som bor i Frankrike och som inte tillhör SNR men tillhör oppositionen.

När det gäller våra arabiska och kurdiska grannar som inte ingår i SNR har vi bra dialog och samarbete som bygger på förståelse och ömsesidig respekt. Och det är tack vare detta samarbete och dialog som vi har kunnat förebygga olika tänkbara konflikter mellan dessa grupper.

När det gäller frågan om huruvida rebellerna eventuellt skulle överta makten och ADO:s plan i sådana fall. Frågan är mer mångfacetterad än så. Först måste man definiera vad man menar med rebeller. Är det den Fria Syriska Armén (FSA) eller menar man den del av den väpnade oppositionen som inte följer FSA eller menar man regimens armé, d.v.s. den reguljära armén? Det finns nämligen vissa grupper inom oppositionen som inte följer FSA.

FSA erkänner SNR som den politiska institution som representerar det folk som tillhör SNR. Och FSA är erkända av SNR som den organisation som ska försvara de civila. Denna maktfördelning är fastställd mellan dessa två organisationer. SNR och FSA samarbetar och är överenskomna om varandras roller. SNR representerar folket politiskt medan FSA försvarar folket militärt. Därmed har vi inte sagt att det inte finns andra beväpnade grupper som verkar självständiga gentemot FSA vilket innebär att FSA inte kan belasta för deras handlingar.

8. Stödjer ADO rebellerna och/eller den väpnade kampen som sker? Stödjer det överhuvudtaget en väpnad kamp?

ADO har valt den fredliga vägen som princip för sina politiska strävanden sedan ADO bildades 1957. I Syrien gick folket ut och demonstrerade under tio månader på ett fredligt sätt och krävde sina rättigheter. Men svaret på dessa krav har varit våld och mord. Och tillslut bildade de soldater som vägrade att skjuta mot den egna befolkningen den Fria Syriska Armén för att kunna försvara sig själva och civilbefolkningen vilket vi anser är legitimt.

9. Vad gör ADO för flyktingarna som har börjat strömma både inom landet men även till grannländerna? Är det ens ADO:s roll?

ADO har i sitt politiska arbete inkorporerat den uppkomna flyktingfrågan. Exempel på handlingar som ADO-Sverige har bidragit med är när ADO var med och bildade nätverket i Sveriges Riksdag för demokrati och mänskliga rättigheter i Syrien där en av de återkommande frågorna är hur vi kan hjälpa de flyktingar som har flytt inom och utanför Syrien. Och vi inom ADO försöker påverka och uppvaktar kontinuerligt beslutsfattarna och andra institutioner som har hand om flyktingar i deras beslut när det gäller Syrien.

Sverige har en viktig roll när det gäller det humanitära biståndet. Vi har genom vårt engagemang i riksdagsnätverket för demokrati och mänskliga rättigheter träffat många olika biståndsorganisationer som hjälper flyktingarna på plats. Bland dessa organisationer kan vi nämna Röda korset och Läkare Utan Gränser hos vilka vi har berört flyktingarnas svåra situation både inom och utanför Syrien. ADO har vidare på plats i Syrien samlat in och skickat medicin och andra förnödenheter för den humanitära situationen i bland annat Homs vilket vi är väldigt stolta över.

Nu är tendensen mer och mer att flyktingar tar sig in mot Qamishlo i norra Syrien från Aleppo och Homs samt andra städer. Och vi försöker i den mån vi kan att hjälpa dem på plats. Vi i Sverigesektionen har också anordnat en kampanj i samarbete med Assyriska Hjälpfonden att samla och skicka hjälp till de behövande i och kring Syrien.

10. Kurdiska rebeller har börjat att överta en del landområden i norra Syrien för att skapa ”stabilitet” vad gör ADO för att ”stabiliteten” inte leder till samma konfiskering som i Irak?

Kurdiska rebeller har inte övertagit kontroll över dessa områden genom våld utan de fyllde tomrummet som uppstod efter att regimen lämnade sina posteringar i norra Syrien. Detta skedde efter explosionen i Damaskus och mördandet av försvarsministern och andra högt uppsatta personer inom Syriens regim. Dessa rebeller representerar inte hela det kurdiska folket utan lyder under Enighets och demokratipartiet, PYD.

ADO har även goda kontakter med PYD som frågan berör och ADO har stiftat ett samarbetsprotokoll med dem om att förebygga eventuella konflikter och kunna säkra freden och respekten folkgrupperna emellan.

Avslutningsvis

Vi har full förståelse och respekt för oron och rädslan som råder bland vårt folk efter vetskapen om det som hände i Irak. Men vi kan inte bara hålla armarna i kors och vänta och se hur situationen utvecklar sig i framtiden. Och vi kan inte heller bygga ett folks framtid på oro och rädsla. Därför ber vi vårt folk att förbereda sig och hjälpa sina medmänniskor i hemlandet. ADO bildades 1957 som en motkraft mot den arabiska assimileringen med ledorden frihet och existens och än idag kräver vi i ADO dessa fundamentala rättigheter. Om folk inte tror på ADO:s idé och strävanden ber vi folk att organisera sig och komma med egna lösningar till problematiken. Istället för att ständigt hacka på varandra måste vi jobba för vårt folk i Syrien. Det är skarpt läge idag.


Återigen, det är inte vi i ADO som har startat detta uppror eller som kan rädda regimen. Vi i ADO kan inte ge garantier för att våra strävanden uppfylls. Utan det vi i ADO kan göra är att försöka att uppnå våra rättigheter för den assyriska nationen samt att försöka att uppnå frihet och demokrati för hela det syriska folket.

Assyriska Demokratiska Organisationen
Sverigesektionen