Varje dag matas vi med nyheter från Irak. Ledande medier har en enformig bild som väldigt sällan handlar om vårt folks utsatthet i landet. Afram Barryakoub har rest till Irak för att leta fram sanningen som gömmer sig bakom rubrikerna. Nu ger han sin bild av den tuffa verkligheten för den assyriska befolkningen i landet.

Under två veckors tid i förra månaden besökte Afram Barryakoub norra Irak. Han reste i egenskap av styrelsemedlem i Assyria Council of Europe – ACE – en lobbyorgansiation som arbetar för den assyriska frågan inom EU. Organisationen arbetar för att kunna säkra assyriernas rättigheter. Ett av huvudmålen med resan var att få självupplevda erfarenheter som han senare kan använda i sin roll som lobbyist.

– Det första europeiska politiker frågar är om man själv kommer från Irak eller om man besökt landet. Med ett sådant besök i ryggen tas det man berättar om med större allvar, säger Barryakoub.

Under resan hann Barryakoub besöka Ankawa, Nohadra och assyriska byar norr om staden samt städer på Nineveh-slätten. För en charter-resenär kan en resa till Irak verka som en svår nöt att knäcka, men Barryakoub hävdar motsatsen.

– Det är faktiskt enklare att besöka Irak än många andra länder. Du behöver till exempel inget visum och det går direktflyg från Arlanda. Bekvämt, problemfritt och enkelt, förklarar Barryakoub.

Även infrastrukturen i landet verkar det inte vara något större fel på. Barryakoub berättar att det finns ett fungerande banksystem, bra vägar och mycket annat som vi har i väst. Dock finns det stora problem när det gäller tillgången till el och vatten. Ingen irakier kan vara säker på när det finns vatten i kran eller om han kan räkna med att ha belysning nattetid.

När vi kommer in på situationen för just vårt folk är Barryakoub inte lika optimistisk. Han menar att den bild som världsmedierna förmedlar är en falsk bild, en bild som de kurdiska myndigheterna vill att omvärlden skall se. De tar första bästa chansen att visa hur duktiga de är när det gäller behandlingen av de etniska minoriteter och har visserligen garanterat assyrierna en del rättigheter.

– Assyriska flaggan och andra assyriska symboler får hänga fritt i hemmen, i bilen och på kläderna. Dock såg jag ingen assyrisk flagga vaja i norra Irak. Vi får utbilda i vårt eget språk, bygga kyrkor, starta organisationer och fira våra högtider öppet. Det är ingen som bråkar med oss om detta, berättar Barryakoub med en bitter ton.

Men under ytan pågår en systematisk och långsiktig plan att, sakta men säkert, tvinga bort samtliga assyrier från norra Irak förklarar Barryakoub. Han berättar att under sitt korta besök, och efter flera samtal med lokalbefolkningen, hjälporganisationen Assyrian Aid Society och det största politiska partiet Zowaa (Assyriska Demokratiska rörelsen, red.anm.) fick han bilden klar för sig. Genom raffinerade metoder försöker makthavarna i norra Irak att tvinga assyrierna till antingen underkastelse eller flykt.

– De försöker att kontrollera assyriernas politiska och religiösa ledare genom olika skrämseltaktiker och annan propaganda. De skapar nytt politiskt ledarskap för assyrierna genom att bilda nya partier med assyriska ledare som är ”köpta”. De tar över assyrisk mark genom olagliga metoder och försöker att göra assyrierna ekonomiskt beroende, säger Barryakoub.

Barryakoub förklarar det sista med att de inte gärna ser assyrier som producenter och arbetsgivare, utan helst som konsumenter och arbetstagare. Syftet är att göra assyrierna ekonomiskt sårbara och beroende av kurderna. Barryakoub menar att gränsen mellan de assyrier som har låtit sig köpas och de som inte låter sig köpas är knivskarp i landet och att den bilden också måste komma fram mer än vad den gjort hittills.

Han kritiserar de personer från Sverige som varit i norra Irak och inte talar om förtrycket mot assyrierna. Han tycker att de ljuger folket rakt i ansiktet och går, i förlängningen, kurdiska partiers ärenden.

– Det finns ett otroligt förtryck och en utbredd diskriminering mot assyrierna. Det är viktigt att avslöja denna lögn som också sprids av tevekanaler som Ishtar TV och Suroyo TV. Assyrierna i Irak lever inte, de överlever, säger Barryakoub med eftertryck.

Trots detta scenario anser Barrayakoub att det finns en framtid för vårt folks fortlevnad i landet.

– Ja, definitivt, förutsatt att vi här i väst kavlar upp ärmarna och ser till att de får ett starkt politiskt och ekonomiskt stöd. Det politiska läget i Irak är väldigt rörligt och där kan assyrierna komma att spela en viktig vågmästarroll. Det är ett gyllene tillfälle för oss som lever i exil att påverka framtiden för assyrierna i Irak. Här kan till exempel Assyriska riksförbundet i Sverige göra mycket mer, just nu känns det mer som om förbundet sover, avslutar Barryakoub.